Onödigt med högflourerade kemikalier i friluftskläder

Många friluftskläder är behandlade med högflourerade kemikalier såsom PFAS för stå emot vatten, men även olja och andra fläckar. En ny vetenskaplig studie visar att det görs i onödan.

Foto: Pxhere/CCO

Många friluftskläder är behandlade med högflourerade kemikalier såsom PFAS för att stå emot vatten, men även olja och andra fläckar. Men användningen av dessa kemikalier är inte helt problemfri. En del högfluorerade ämnen har i djurförsök visat sig vara reproduktionsstörande och cancerframkallande. Kemikalierna som används i kläderna hamnar så småningom i miljön genom tvätt, avskavning och när de till slut slängs.

En ny studie från Stockholms universitet och University of Leeds visar nu att användningen av högfluorerade ämnen är onödig. I studien har forskarna genomfört en undersökning med 300 personer som visar att de flesta konsumenter endast letar efter vattenavvisande egenskaper när de ska köpa friluftskläder, vilket det i dag finns alternativ för.
”Flera icke-fluorerade ämnen är i dag konkurrenskraftiga alternativ till fluorkemikalier när det gäller vattenavvisning. Fram tills nyligen var det bästa alternativet för tillverkning av bra och hållbara friluftskläder fluorkemikalier såsom PFAS. Men när trycket på att minska användningen av fluorkemikalier ökade med ny lagstiftning och uppmärksamhet i media såg kemikalietillverkare potentialen i att utveckla bättre alternativ”, säger Steffen Schellenberger, doktorand vid Stockholms universitet och medförfattare till studien, i en kommentar.

De icke-fluorerade kemikalierna har mindre miljöpåverkan. En del av de nya metoderna är dessutom baserade på biologiskt nedbrytbara kemikalier som, till skillnad från högflourerade kemikalier, inte stannar kvar i miljön.

Studien visar att tyg som har behandlats med icke-fluorerade kemikalier visserligen inte står emot oljebaserade fläckar men däremot vattenbaserade fläckar som apelsinjuice och rött vin.

”Fördelen med att använda icke-fluorerade kemikalier i friluftskläder är att de har en lägre miljöpåverkan. Några av de nya metoderna är baserade på biologiskt nedbrytbara kemikalier som, till skillnad från fluorkemikalier, inte stannar kvar i miljön”, förklarar Ian Cousins, professor vid Stockholms universitet och medförfattare till artikeln, i en kommentar.