”Orimligt att riksbanken lånar ut pengar till australisk kolbrytning”

Riksbanken investerar i australiska statsobligationer och därmed bidrar de till att finansiera nya kolkraftverk. Något som är orimligt enligt Ulf G Erlandsson, investeringschef på kommande hedgefonden Glacier Impact.

Australisk kolgruva. Foto: Beyond coal & gas image library/Flickr

Australien är världens största kolexportör och deras koltillgångar räcker för att bränna tvågradersmålet på egen hand. Det är inte rimligt att svenska medborgare genom Riksbankens valutareserv lånar ut 20 miljarder till en policy med den inriktningen. Det anser Ulf G Erlandsson, investeringschef på kommande hedgefonden Glacier Impact.

Kritiken mot Australien lyfter han som ett exempel på hur finanssektorn glömmer glömt bort klimatanalysen av det stora kapitalet på obligationsmarknaden. Marknaden för gröna obligationer växer snabbt, men den ligger i dag på mindre än en procent av den totala globala obligationsmarknaden.

Eftersom Australien har mycket kol och samtidigt är en relativt liten marknad finns det faktiskt en möjlighet att gemensamt påverka utvecklingen, menar Ulf G Erlandsson. Riksbanken må vara liten i kontexten, men det finns ett symbolvärde i att den svenska centralbanken säger nej till australiensiska obligationer – vilket kan påverka andra stora investerare.
– Om investerare försvinner och statsräntorna i Australien stiger några tiondels procent så ökar totalkostnaderna för hela statskulden mer än vad man tjänar på enskilda kolprojekt. Carmichael, som har potentialen att bli planetens största kolgruva, skulle kunna vara ett praktexempel på det här. Vi talar om en snöbollseffekt: en enskild hållbarhetspolicy av Riksbanken skulle kunna fimpa en gigantisk koldioxidbomb. Då pratar vi ordentlig påverkan och det är ganska långt ifrån den traditionella diskussionen om gröna obligationer, säger Ulf G Erlandsson till Aktuell Hållbarhet. 

Den tidigare nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz riktade samma kritik mot Riksbanken i början av september i en intervju med Handelsbankens nyhetskanal EFN. Riksbankens chef för marknader, Heidi Elmér, svarade då att det inte finns några skriftliga hållbarhetsdirektiv men att man håller på att se över centralbankens hållbarhetsarbete.