Positionerna klara för slutförhandling om utsläppshandeln

EU:s miljö- och klimatministrar lyckades i går enas om en linje för hur utsläppshandeln ska skärpas under perioden 2020-2030. En positiv överenskommelse för klimatet, enligt regeringen. En överenskommelse som inte lever upp till EU:s ambitioner i Parisavtalet, enligt kritikerna. Polens miljöminister känner sig lurad.

Efter utdragna förhandlingar lyckades EU:s miljöministrar vid klockan 19:00 på tisdagskvällen nå en överenskommelse om EU:s utsläppshandel för perioden 2020-2030. Under förhandlingarna lyckades Sverige i slutskedet få med sitt förslag om fler och annullerade utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven från år 2024 och framåt.

Just att fler utsläppsrätter går till marknadsstabilitetsreserven och att utsläppsrätterna där så småningom annuleras är viktigt för att få upp priset på utsläppsrätter. Särskilt eftersom både ministerrådet, EU-kommissionen och nu senast EU-parlamentet enats om att den generella reduceringstakten av utsläppsrätter ur handelssystemet ska ligga på 2,2 procent. Det är en reduceringstakt som enligt kritiker gör att EU inte kommer nå sitt klimatmål och sin ambition i Parisavtalet. Att istället öka överföringen av utsläppsrätter till marknadsreserven kan därför ses som ett alternativt sätt att minska antalet utsläppsrätter i systemet.
– Självklart vill vi öka takten på utfasningen av utsläppsrätter så att priset höjs till en nivå där systemet ger effekt. Saken är att just frågan om den linjära reduktionsfaktorn inte ligger på förhandlingsbordet på tisdagens möte, säger klimatminister Isabella Lövin (MP) till Aktuell Hållbarhet.

Det var alltså delvis det svenska förslaget att föra över ytterligare utsläppsrätter till marknadsstabilitetsreserven som under gårdagens förhandlingar fick med sig en majoritet av EU-länderna. Enligt regeringen innehåller tisdagens överenskommelse viktiga åtgärder för att stärka prissignalen inom utsläppshandeln. Alla är dock inte lika positiva och EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) säger att han har svårt att förstå varför Isabella Lövin är så nöjd. Enligt Fredrick Federley innehåller överenskommelsen visserligen vissa positiva förbättringar, men skulle ändå innebära stora problem för Parisavtalet och EU:s och FN:s långsiktiga klimatmål till 2050.
– Det är obegripligt att de fortsätter att strössla gratis utsläppsrätter över branscher som inte behöver det längre. Det gör systemet tandlöst, säger Fredrick Federley till Aktuell Hållbarhet.

Fredrick Federley tycker också att det var tråkigt att ministerrådet inte valde att stärka den innovationsfond som är kopplad till utsläppshandeln. Enligt Fredrick Federley ligger Europa redan efter övriga världen när det gäller omställningen till ny hållbar och innovativ teknik. Därför anser han att EU borde öka investeringstakten.
– Utan ny klimatteknik klarar vi inte klimatmålen som satts upp i Parisavtalet.

Tisdagens överenskommelsen i ministerrådet är en så kallad ”allmän inriktning” vilket gjorde att det inte krävdes konensus för ett beslut. Totalt röstade 19 av EU:s 28 medlemsländer för förslaget. Enligt Reuters uppgav Polens miljöminister Jan Szyszko att han kände sig lurad av överenskommelsen. Ministerrådets allmänna inriktning är nu den linje som rådet kommer att driva i de kommande förhandlingarna med kommissionen och parlamentet.