Psykologen: Skuldbeläggande ger inga beteendeförändringar

Fokus på fakta och skam kring klimatet är en dålig taktik för att skapa långsiktiga beteendeförändringar bland andra personer. Våga sätt ord på din egen oro men kommunicera istället med en positiv ton för att förstärka befintliga tankar och beteendeförändringar, menar psykologen Liria Ortiz som är aktuell med en ny bok.

Psykologen Liria Ortiz rekommenderar ett positivt fokus i kommunikationen för att få andra människor att göra beteendeförändringar för klimatets skull. Foto: Model House & Gerd Altman/Pixabay

Att framkalla skam och skuld för att få människor att ändra beteenden mot en mer hållbar livsstil är en dålig taktik. Det menar Liria Ortiz, legitimerad psykolog som är aktuell med en ny bok om hur man kan kommunicerar kring klimatet på ett effektivt sätt för att få folk att ändra beteenden.
– Jag skrev boken eftersom jag ser att många ungdomar gör samma misstag som jag gjorde när jag var ung, att försöka övertyga med fakta eller genom att skuldbelägga andra. Med den kunskap jag har i dag vet jag att det inte fungerar, säger Liria Ortiz till Aktuell Hållbarhet.

Skuld och skam kan förvisso ge en kortvarig effekt för beteendeförändringar. En del personer aktiveras för att bli av med den jobbiga känslan. Problemet är att det inte ger några bestående förändringar om personen inte ser något positivt framför sig, säger Liria Ortiz. Enstaka vetenskapliga studier har visat på en kortvarig beteendeförändring av skamkänslor, men Liria Ortiz säger att det inte finns några studier som visar på en långsiktig effekt.

I sin nya bok delar Liria Ortiz med sig av sin mångåriga expertis inom motiverande samtal. Hon berättar att när det kommer till frågor som klimatet kan man tänka att folk antingen har en låg, medelhög eller hög grad av motivation. Graden av motivation avgör hur engagerad en person är i frågan men även hur de känner kring och agerar på information den tar del av.

De med en hög grad av motivation är redan inne på att göra något åt saken och tar till sig av den fakta som förmedlas. De med låg ambition är däremot ofta skeptiska till ny information och prat om beteendeförändringar. Den grupp som har medelhög ambition, en majoritet av befolkningen enligt Liria Ortiz, är mer ambivalent i frågan och därför även möjlig att påverka. Till en viss grad även med fakta om klimatförändringen.
– De med medelhög motivation vet inte säkert vad de ska tro och de pendlar väldigt mycket i sin uppfattning. Framför allt upplever man att frågan är väldigt komplicerad. Det är den gruppen som vi har bäst chans att hjälpa att ta beslut om beteendeförändringar. Vi kan öka chansen att påverka de som är ambivalenta genom att kommunicera på rätt sätt, säger Liria Ortiz.

Hon ser en risk i att det läggs för mycket energi på att försöka övertyga gruppen med låg motivation, som argumenterar för att klimatförändringen inte är så allvarlig. Genom att mata den här gruppen med fakta och skuldbeläggande riskerar deras ståndpunkt växa sig starkare.
– Vi människor har en mekanism som kallas kognitiv bias, vilken innebär att vi nedvärderar den information som inte passar in i vår världsuppfattning. När vi får ny information som inte passar in i det vi redan tror så nedvärderar vi informationen och budbäraren.

Liria Ortiz menar att det finns få metoder som fungerar för att påverka de med låg motivation på gruppnivå. Däremot kan de med medelhög motivation påverkas väldigt mycket om man kommunicerar rätt. Det handlar exempelvis om att vara kortfattad och fokuserad på huvudproblemet, samt som man kopplar ihop det med att ha ett positivt fokus.

Det handlar också om att förmedla att ensam är det svårt att påverka miljön globalt samtidigt som vi kan göra enorm skillnad om vi tillsammans bidrar med vårt lilla sandkorn. Som bonus kan vi då uppleva gemenskap med andra som bryr sig. Man kan också våga sätta ord på sina egna oroskänslor, men det är viktigt att inte vara fördömande och istället vara förstående och uppmuntra positiva beteenden.
– Jag rekommenderar alltid att fokusera mer på det personen redan gör, tänker eller oroar sig för när det gäller miljöpåverkan. Och sen uppmuntrar du de beteenden som personen redan gör för att påverka klimatet i positiv riktning, eftersom det kan gå att förstärka. Sen kan man måla in små steg som personen kan ta för att ställa om ytterligare, med fokus på gemenskap och ett delat ansvar i frågan. När vi gör beteendeförändringar själva finns en risk att man upplever hopplöshet, men om vi gör de tillsammans med andra känns det mer meningsfullt, säger Liria Ortiz.

Liria Ortiz bok finns tillgänglig för gratis nedladdning och i tryckta exemplar för försäljning till självkostnadspris. Här kan du läsa och ladda ner boken.