Rapportera i scope och få koll på utsläppen

I veckan lanserade Dagens industri och Aktuell Hållbarhet ett klimatindex över börsbolagens klimatutsläpp. Många företag har stora utsläpp som sker utanför verksamhetens grind. Om de inte redovisas ges en felaktig bild av företagets klimatpåverkan och affärsrisker.

New Yorks dagliga scope 3-utsläpp av koldioxidekvivalenter enligt Carbon Visuals. Varje boll representerar ett ton koldioxid. Illustration: Carbon Visuals/ Flickr

– Om stora delar av de utsläpp som verksamheten genererar ligger utanför grinden, exempelvis i leverantörskedjor eller användningsfasen för sålda produkter så ger det en felaktig bild om man inte redovisar utsläppen i scope 3, säger Göran Erselius, senior konsult och partner på konsultbyrån 2050, med anledning av .

Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope. Scope 1 är de direkta utsläppen inne i verksamheten, exempelvis vid produktion i egna fabriker eller från den egna fordonsflottan. Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten och informationen om dessa utsläpp kan ofta hämtas in genom fakturor eller i dialog med energibolaget.
– Det är en hygiennivå att börja där förstås, säger Göran Erselius.

Vid redovisning av scope 3-utsläpp blir det mer komplext. GHG Protocol lyfter fram 15 utsläppsområden som kan vara väsentliga för företag att rapportera i scope 3. Det handlar till exempel om utsläpp som är inbäddade i varor och tjänster som köps in, eller de utsläpp som uppstår vid användning av produkter och avfallshantering. Affärsresor, anställdas arbetspendling och investeringar är andra områden som ligger i scope 3.
– Det första steget är att göra en väsentlighetsbedömning av var de största utsläppen ligger. Då får man börja med schabloner om man inte har några egna värden, säger Göran Erselius.

Han tillägger att det finns olika verktyg och branschinitiativ att ta hjälp av för att få en schablonöverblick av scope 3-utsläppen.

Om företaget inte redan har en dialog med leverantörer kring de här frågorna är det dags att sätta i gång en sådan i samband med väsentlighetsanalysen. Dels för att kunna få in siffror på utsläpp, men i förlängningen även för att kunna få leverantörer att minska sina utsläpp.

Vilka utsläppsområden som är väsentliga att rapportera varierar mellan branscher och företag. Men en analys av drygt 35 000 företag som miljöorganisationen CDP har gjort visar att nästan alla utsläpp i scope 3 kommer från företags inköp av varor och tjänster, samt vid användning av deras sålda produkter.

För ett modeföretag kan det exempelvis finnas stora utsläpp dolda bland leverantörers produktion av material och kläder, medan en biltillverkare kan ha stora dolda utsläpp när de bilar som säljs sedan används.

Efter väsentlighetsbedömningen är det läge att plocka ut de områden som tillsammans utgör en större del av utsläppen för att räkna på mer i detalj och redovisa. Göran Erselius säger att det vanligtvis rör sig om minst två tre områden som företag väljer att redovisa.

Det är viktigt att vara transparent med uppdelning av utsläppsområden i scope 3 samt vilka antaganden och källor som ligger till grund för siffrorna. Det är extra viktigt med transparens i de fall då företaget inte redovisar alla väsentliga utsläppsområden i scope 3.
– Om företaget vill säga att det har uppnått klimatneutralitet genom kompensation är det särskilt viktigt att ta med alla de viktiga utsläppskällorna i scope 3. Argumentet att företaget inte vågar redovisa utsläpp som bygger på en del uppskattningar köper jag inte. Att inte redovisa alls är betydligt mer riskfyllt när finansiärer och kunder faktiskt vill veta vad de investerar i och köper av, säger Göran Erselius.

Gå till Di:s klimattabeller