Riskerna för tröskeleffekter har underskattats enligt ny studie

Forskare från Stockholm Resilience Centre visar i en ny studie att så kallade tröskeleffekter i klimatsystemet är mer sammanlänkade än vad man tidigare har trott.

Foto: Pxhere/CCO

Den vetenskapliga studien om riskerna för att klimatsystemet kan passera så kallade tröskeleffekter som Stockholm Resilience Centre publicerade i somras är en av årets mest uppmärksammade vetenskapliga studier. Studien undersöker riskerna för att jorden ska passera flera tröskeleffekter som kan leda till en skenande klimatförändring, och den fick stor uppmärksamhet i medier världen över i mitten av augusti.

Nu har en grupp av forskare från Stockholm Resilience Centre och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi på Kungliga Vetenskapsakademin släppt en ny studie som visar att riskerna för att passera flera tröskeleffekter är större än vad man tidigare har trott.

Forskarna har undersökt sammanlänkningen mellan olika tröskeleffekter, eller regimskiften som de kallar dem. Studien visar att nästan hälften, 45 procent, av de 30 undersökta tröskeleffekterna är sammanlänkade och därmed riskerar att påverka varandra.
– Studien handlar om kritiska ekosystemskiften, fenomen som händer när ett ekosystem ändras från ett tillstånd till ett annat. Vanligtvis studeras dessa skiften isolerat men vi försöker förstå hur skiften i ett ekosystem kan påverka sannolikheten att andra ekosystem förändras. Vad vi hittar är att när man kombinerar dessa är nära hälften av dem sammanlänkade, säger Juan-Carlos Rocha, en av forskarna vid Stockholm Resilience Centre som ligger bakom studien.

Hothouse-studien som kom i augusti tittar på 15 olika tröskeleffekter och mekanismen för sammanlänkningen som analyserades var temperatur. Den nya studien har tittat på totalt 30 tröskeleffekter och analyserat dem utifrån fler olika mekanismer utöver temperatur.

Juan-Carlos Rocha lyfter fram korallreven och sommarisen i Arktis som två tröskeleffekter som vi är väldigt nära att förlora i framtiden. Han säger även att klimatförändringen riskerar att förändra många av de platser som vi producerar mat vid i dag, vilket kan leda till att det inte är möjligt att bedriva jordbruk på dessa platser i framtiden.
– Det handlar inte bara om klimat utan även om hur vi exempelvis producerar mat och hur vi fiskar. Problemet är att dessa fenomen inte är isolerade utan sammanlänkade. Klimatet påverkar jordbruket, jordbruket påverkar markanvändning vilket i sin tur påverkar klimatet, säger Juan-Carlos Rocha.

Om en tröskeleffekt passeras ökar alltså sannolikheten för att andra följer efter genom så kallade dominoeffekter eller gömda återkopplingseffekter. Forskarna varnar för att tidigare forskning undervärderar hur sammankopplingen mellan olika tröskeleffekter ökar riskerna för farliga nivåer av klimatförändring och stora förändringar av ekosystem.

Juan-Carlos Rocha säger att forskningen bidrar till att förbereda mänskligheten på en mer osäker framtid, och förstå de risker som vi tar på oss på grund av hur våra samhällen fungerar idag.
– Från ett planeringsperspektiv behöver vi förbereda oss för mer överraskningar i framtiden. Till exempel i norra Sverige där det finns mängder av skog och industrier som är beroende av denna, men även samerna som är beroende av naturresurser i norr. Eller mer frekventa värmeböljor som den vi hade i Sverige i somras. Vi behöver hjälpa varandra att förstå hur saker kommer förändras, säger Juan Carlos Rocha.

Forskarna menar att studien är relevant för politiker och andra beslutsfattare eftersom tröskeleffekter kan påverka ekosystemtjänster och mänskligt välmående, vilket i sin tur kan påverka våra möjligheter att nå FN:s globala utvecklingsmål.
– Vi kan inte förvänta oss att jobba med policys på samma sätt som vi gjort på 80- och 90-talet när saker var mer stabila. Det är viktigt att vara förberedd och utveckla scenarier med olika aktörer för att bredda spektrumet och förstå hur vi tror att samhället kommer vara i framtiden och hur vi ska förbereda oss för detta, säger Juan-Carlos Rocha.