Rockström: Det här krävs för att nå Agenda 2030

AGENDA 2030 Stora omställningar krävs för att nå Agenda 2030, skriver Johan Rockström tillsammans med två forskarkolleger. Samtidig utmanar de Sveriges kommande regering och Svenskt Näringsliv.

Med "business as usual" skulle bara tio av de 17 globala målen nås till år 2030, enligt debattörerna. Foto: Global Challenges Foundation

I samband med Romklubbens 50-års jubileum, presenterar vi den första globala modellstudien som försöker besvara frågan om världens länder kan uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), dessutom utan att destabilisera planeten, det vill säga att uppnå SDG-målen inom planetens gränser.

Vi har använt över 100 000 historiska mätpunkter sedan 1970 för att simulera hur världens framtid kan komma att se ut. Resultaten är oroväckande och borde leda till ett uppvaknande. Med dagens utveckling misslyckas vi både med målen för hållbar utveckling (SDG) och riskerar dessutom att knäcka klimat och ekosystem. I vår analys misslyckas vi med konventionell ekonomisk tillväxt även om världens länder lägger manken till för att implementera förnyelsebar energi, digitalisering och innovation. På kort sikt kan detta förbättra den globala fattigdomsbekämpningen, likaså kan riktade politiska satsningar uppfylla vissa av hållbarhetsmålen, men inga av dessa alternativ kan tillgodose ett hållbart planetärt system. Paradoxalt nog underminerar då SDG-målen sin egen hållbarhet, det vill säga planetens stabilitet.

Vi har prövat olika framtidsscenarier med vår nya modell, att fortsätta med ”business as usual” är inte ett alternativ. Det leder både till att vi missar FN:s hållbarhetsmål och utsätter oss för katastrofala miljörisker. Enligt vår modell skulle detta scenario leda till att i genomsnitt endast 10 av de 17 globala målen nås till 2030.

Det enda hållbara alternativet är en global social-ekologisk omställning där näringsliv och politik riktas om. Vi bedömer, baserat på de analyser vi utfört, att följande förändringar behövs:

1. En mycket snabbare tillväxt av förnyelsebar energi och elektrifiering. Utsläppen från kol, olja och gas måste minst halveras vart tionde år. Det är både genomförbart och lönsamt.
2. En aktiv omfördelning av ekonomiska resurser så att de rikaste 10 procent inte tar mer än 40 procent av nationalinkomsten. Därigenom tillgodoses en dräglig levnadsstandard för alla och ohållbar överkonsumtion kan stoppas.
3. Ökade investeringar i utbildning för alla – särskilt kvinnor i utvecklingsländer, med hälsovård, lika möjligheter och familjeplanering.
4. Ökad produktivitet och hållbarhet längs hela livsmedelskedjan. Att tillgodose mattillgång till omkring nio miljarder människor år 2050 kräver att avfall minskas och matvanor förändras. Det krävs att detta görs hälsosamt och hållbart. Lösningarna för detta finns tillgängliga i dag och väntar bara på investeringar och incitament som leder till beteendeförändringar.

Vi menar att en genomgripande ekonomisk och social transformation som vrider om utvecklingen så att SDG-målen kan nås inom planetens gränser, är möjlig och skulle generera stora sociala och ekonomiska fördelar. För att lyckas i omvandlingen behöver vi ett näringsliv som tar ansvar för de miljömässiga och sociala konsekvenserna av produktionen.

Sedan lanseringen av FN:s hållbarhetsmål år 2015 har framsteg i internationellt samarbete skett, just när det varit som mest nödvändigt. De flesta analytiker och investerare borde vara överens om att hålla världen i ett tillstånd som främjar social och ekonomisk utveckling är en bra investering, och här måste politik ta ansvar och näringslivet bidra med lösningar. Vi vill utmana en inkommande statsminister i en ny svensk regering, och även fråga Jan-Olof Jacke som ny vd på Svenskt Näringsliv: vad väntar ni på för att starta omställningen av Sverige till en hållbar och modern välfärd?

Johan Rockström, chef  Potsdam Institute for Climate Impact Research, David Collste, doktorand Stockholm Resilience Centre, och Sarah Cornell, forskare Stockholm Resilience Centre