Romson: ”Finns inga vinnare eller förlorare”

EU:s miljöministrar har enats om ett klimatlöfte till FN. Åsa Romson (MP) är lättad men konstaterar att flera tunga frågor återstår att lösa.

EU skulle sänka sina utsläpp med mer än 40 procent fram till år 2030, relativt nivån 1990. Ambitionen var att ha allt klart efter EU-ambassadörernas möte förra veckan, men flera frågor fick tas med in på miljöministrarnas möte som startade på fredagsförmiddagen och pågick i över fyra timmar. Det gick att enas kring ett klimatlöfte, en så kallad INDC, till bland annat kommissionens glädje.

– Det känns skönt att vi fick ihop en tydligt bidrag till de internationella förhandlingarna, säger miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP) till Miljöaktuellt.

Frågan om förändrad markanvändningen som metod att minska utsläppen ledde till mest diskussion, i och med att så kallade LULUCF anses kontroversiellt i flera läger. Om de får räknas in kan EU:s 40-procentsmål minskas till omkring 35 i realiteten, varnar miljöorganisationer. Men i stället för att gå in i en kamp med osäker utgång sköts ett slutligt ställningstagande i frågan på framtiden.

– Det kanske var ganska väntat att vi inte kunde ta en position då vi saknar bra kunskap om effekterna på metoden i alla medlemsländer. Men det är en viktig fråga som måste avgöras framöver, och det finns inga vinnare eller förlorare i beslutet i dag, säger Romson.

En andra punkt som orsakade diskussion var vilka metoder som ska få användas för att nå just delen om "mer än" 40 procents utsläppsminskning. Här ville bland annat Tyskland få ner ett tydliggjort EU-stöd för användningen av internationella krediter på pränt, rätten att räkna in utsläppsminskningar utomlands som finansierats av det egna landet. Sverige backar även upp det, men ett sådant förtydligande fick inte plats i slutsatserna.

– Vi var rädda för att det skulle misstolkas, att EU inte vill arbeta med internationella krediter. Men kommissionen ansåg att det redan var tydligt att EU vill göra det, tillsammans med de andra insatser rörande anpassning som också ska göras framöver, förklarar Åsa Romson.