Romson: ”Tidigare har klimatfrågan legat och skvalpat föräldralöst”

I en stor intervju med Miljöaktuellt lämnar nya klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP) flera viktiga besked. Och berättar hur ordet "klimat" i hennes titel ska förändra svensk politik.

Den här artikeln publicerades i omvärldsbevakningen Miljöaktuellt Idag den 6 oktober.

I fredags utsågs Miljöpartiets ena språkrör, Åsa Romson, till ny klimat- och miljöminister och vice statsminister. Och redan idag deltar hon på EU:s informella miljö- och energiministermöte i Milano. Där får ministrarna chansen att ge sina sista synpunkter inför ett av höstens viktigaste EU-möten: den 23 oktober möts medlemsländernas stats- och regeringschefer för att försöka enas om unionens nya klimat- och energiramverk med mål för 2030.

– EU-paketet är viktigt. Beslutet på Europeiska rådet ger underlag för hur aktiv EU kan vara som part i de internationella klimatförhandlingarna, säger Åsa Romson och pekar på det kommande klimatmötet i Lima i slutet av året och klimatmötet i Paris nästa år där ett globalt avtal ska klubbas.

Men kommer Sverige att ändra sin position? Romson säger att hon inte kommer ge svar om en ny formell position. Men den nya regeringen har enligt henne en annan agenda än den förra, något hon tycker var tydligt när statsministern läste upp regeringsförklaringen i fredags. Och det parlamentariska läget har skiftat.

– Regeringen har en väldigt tydligt inriktning mot energieffektivisering, förnybar energi och klimatmål. Men sedan får vi se vilken position som gör att Sverige bäst bidrar till detta. Det handlar också om var de andra europeiska länderna är och var det är viktigast för Sverige att trycka på.

Romson betonar också att regeringen behöver få stöd för sin position i riksdagens EU-nämnd, där det nya parlamentariska läget gör att de olika partirepresentanterna i nämnden nu kommer att behöva se över sina ståndpunkter.

– Det är ingen hemlighet att S och MP ser positivt på bindande mål för energieffektivisering och förnybar energi. Det måste också vara på nivåer som driver ekonomin framåt.

Så hur kommer vi märka skillnaden mellan den gamla titeln miljöminister och den nya posten klimat- och miljöminister? Romson betonar att det nu blir ett tydligare ledarskap i frågorna, att hon ska se till att även andra ministrar och departement jobbar aktivt med miljö och klimat.

– Det blir en större tyngdpunkt på klimatpolitik därför att vi ser att det behöver finnas tydligare ledning från klimat- och miljöministern då det är ett område som flera politikområden går in i. Tidigare har klimatfrågan legat och skvalpat lite föräldralöst, som med Färdplan 2050.

På nationell nivå skissar Romsons miljödepartement på ett förslag på så kallat KLOKT-stöd, som ska underlätta för kommuner och regioner att minska sina klimatutsläpp. Stödet är ett gammalt MP-förslag och fanns med i klimatöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet och nu återstår ett skarpt förslag till riksdagen.

– Det är viktigt att få igång klimatarbetet även på nationell nivå. Det finns så oerhört många innovativa städer och företag som jobbar väldigt hårt med det här och de måste få ett tydligare stöd.

Hon vill även väcka arbetet med regeringens Färdplan 2050 till liv. Här ingår planerna på ett klimatpolitiskt ramverk med tydliga målnivåer och uppföljningar av landets utsläpp för 2030, 2040 och 2050.

– Där här kräver att Färdplan 2050 lämnar den lilla diskussionsklubben som baserades på myndighetsutredningar och kommer in i politisk verkstad. Vi har inget klimatmål för 2030, och det gör att vi ligger efter EU i den diskussionen.
 
En fråga som många har ställt sig är vad som ska hända med den gamla regeringens förslag om skattereduktion för mikroproducerad el, exempelvis solpaneler på hustak. Den förra regeringens förslag kom nästan hela vägen och hann passera lagrådet, det sista steget före en skarp proposition. Nu står det klart att förslaget inte kommer kastas i papperskorgen utan användas med vissa förändringar.

– Vi är i nya regeringen överens om att vi inte vill försena stödet. Därför ska vi bygga vidare på systemet och försöka utveckla det till något ännu bättre, säger Romson och berättar att hon bland annat vill få in skatterabatten tydligare i elräkningen istället för att ge rabatten långt i efterhand.

Exakt hur detta ska se ut och när en skarp proposition är att vänta kan hon dock inte säga nu.

I fredagens regeringsförklaring tog statsministern även upp ansvaret för återvinning och insamling.  ”Avfallet behöver minska och återvinningen öka. Ansvaret för insamlingen läggs därför hos kommunerna.”, sade han. Nyligen lämnade förra miljöministern Lena Ek (C) besked om att producentansvaret för insamling av tidningar och förpackningar ska behållas. Ett besked som alltså nu ser ut att kunna ändras.

Åsa Romson berättar att hon vill genomföra förslaget som Avfallsutredningen kom med, att flytta huvudansvaret för insamlingen till kommunerna men ändå låta producentansvaret för återvinningen ligga kvar.

– Sedan får vi se vilka andra delar som kommer med. Den tidigare regeringen tog några delar som var bra. Något vi vill se är avfallshierarkin i lagstiftad form för att inte öka på en överinvestering i avfallsförbränning från kommunernas sida utan istället generera smartare avfallsled med mer materialåtervinning.

Hur kommer det parlamentariska läget att påverka möjligheten att få igenom er miljöpolitik?
– Jag är optimistisk. Det är ett undantag av partierna i riksdagen som inte ställer upp på en ambitiös klimat- och miljöagenda. Nu är det upp till bevis. Jag förväntar mig att partierna i riksdagen svarar upp för det som de gett uttryck för i valrörelsen.