Så jobbar kommunerna med klimatfrågan

Klimatförändringen beskrivs ofta som den största utmaningen mänskligheten stått inför. Nu har en samling forskare skrivit en antologi om den svenska kommunens roll i klimatarbetet. - För att lyckas måste kommunledningen ta det politiska ansvaret, säger Ingemar Elander som är professor i statskunskap vid Örebo universitet.

Det ställs stora krav på och höga färväntningar på Sveriges kommuner för att de ska arbeta med klimatfrågoran. I den nya antologin "Global uppvärmning och lokal politik" från Örebro universitet pratar författarna om en spänning mellan frihet och beroende när det gäller kommunernas roll och handlingsutrymme.
– Man kan visserligen säga att en enstaka kommuns arbete i klimatfrågan inte spelar någon roll – det är en droppe i havet. Å andra sidan kan många kommuners gemensamma klimatarbete ge effekt, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap vid Örebro universitet och en av antologins redaktörer.

Samtidigt är det just kommunerna som ska genomdriva den politik som riksdag och regering beslutar. Kommunernas arbete är med andra ord absolut nödvändigt för att Sverige ska nå klimatmålen.

Vilka är de viktigaste slutsatserna som ni drar i boken?
– En slutsats är att det finns vissa kommuner som satt upp långsiktiga strategier för sitt klimatarbete, som till exempel Sundsvalls och Växjö kommun. En annan slutsats är att få kommuner arbetar med anpassningsåtgärder för klimatförändringar, vilket kan tyckas vara lite märkligt. Ytterligare en slutsats är att det är väldigt stora skillnader i ambitionsnivå och förutsättningar ute i kommunerna.

Vad tycker du att kommunerna är bra på i klimatarbetet?
– Ett område där kommunerna kommit långt är arbetet med fjärrvärmevärk där man ersätter dåliga energikällor med goda. Här har det verkligen hänt mycket och många har gått över till förnybar energi.

Vad tycker du att kommunerna är dåliga på?
– Dets skiljer sig så klart mycket men generellt skulle jag säga transporter och kollektivtrafik. I de flesta kommuner är det alldeles för mycket bilåkande och för lite kollektivtrafik. Här borde kommunerna kunna göra mycket mer.

Det verkar ofta som att kommunerna står handfallna och har svårt att genomdriva regeringens klimatpolitik. Var tycker du att kommunernas strategi brister?
– Problemet är att regeringen kan gå ut och säga vad kommunerna ska göra, men sen erbjuder man inget stöd. Förr fanns det investeringsprogram och liknande, men den sittande regeringen tycks inte vara intresserade av det. Istället sänder de ett tydligt budskap att kommunrna ska satsa på kärnverksamheten – vård, skola och omsorg. Dessa tre områden är kommunerna enligt lag tvingade att erbjuda. Kommunerna är däremot inte tvingade att bedriva klimatarbete.

Ändå arbetar vissa kommuner mer aktivt än andra i klimatfrågan?
– Det man tydligt kan se är att framgång skapar framgång. De kommuner som nått framgång i klimatarbetet bygger vidare på det. De låter inte lågkonjunkturen avbryta deras klimatarbete, istället arbetar de vidare på en verksamhet som ofta blir marknadsmässig och ibland till och med ger plus för kommunen. Men som sagt, ju mindre resurser en kommun har, desto svårare blir det att bedriva saker utöver de lagstadgade kraven som ställs på kommunen.

Vad ska till för att en kommun ska bli framgångsrik i sitt klimatarbete?
– I grunden krävs det två saker – uthållighet och strategi. Kommunerna måste jobba långsiktigt och ta ett helhetsgrepp om klimatfrågan. Man måste också sätta klimatfrågan i relation till andra viktiga frågor som ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Det är också viktigt med en stark politisk ledning som inte lämnar ifrån sig det politiska ansvaret, något som är en tydlig trend inom alla områden på många kommuner. Idag är det många politiker som vill lägga ut sitt egna ansvar till utomstående – företag och frivilligorganisationer. Vill man lyckas med klimatarbete måste ledningen också våga ta det politiska ansvaret.