Så kan blockkedjan förbättra framtidens hållbarhetsarbete

Det har talats mycket om blockkedjan under senare år. Men vad är egentligen blockkedjan och hur kan den användas inom hållbarhetsområdet?

Kortfattat kan man beskriva tekniken som en algoritm som lägger in samma information i alla de databaser som används i en informationskedja. Informationen finns då sparad på flera olika ställen och ingen av aktörerna som ingår i kedjan har möjlighet att förändra eller manipulera informationen. Blockedjan fungerar helt enkelt som en tillförlitlig liggare där vem som helst enkelt kan gå tillbaka och söka information om transaktioner, varor eller vad som nu finns i kedjan. Blockkedjetekniken utvecklades ursprungligen för att utgöra mjukvaran bakom kryptovalutan Bitcoin men den visade sig snart ha en mängd andra användningsområden. Inom hållbarhetsområdet, där man arbetar mycket med uppföljning och kontroll, menar många att blockkedjan kommer att bli ett viktigt verktyg i framtiden.

Blockkedjans betydelse för framtidens hållbarhetsarbete uppmärksammades bland annat under COP23 där man för första gången anordnade ett hackathon. Utvecklare och teknikföretag från hela världen bjöds in för att bygga lösningar för klimatet, baserade på blockkedjeteknik. Under tävlingen ”Hack4Climate” fokuserade utvecklarna på fem områden: identifikation och spårning av utsläpp, prissättning på koldioxid, hållbar landanvändning, hållbara transporter och energifördelning.

För identifikation och spårning av utsläpp finns redan appar som gör det möjligt för företag och privatpersoner att spåra produkter genom hela leverantörskedjan. Under Hack4Climate byggde start up-företaget Everglade en app som använder ett unikt id-nummer för att spåra diamanter och ta reda på deras koldioxidfotavtryck.

Två av lagen som deltog i tävlingen arbetade med lösningar för att minska avskogningen. GainForest använde sig av blockkedjan för att förmå småjordbruk att inte skövla skog. Genom att kartlägga de områden i Amazonas där skogsskövlingen var som mest utbredd kunde man använda tekniken för att, på ett säkert sätt, låta donatorer skänka ekonomiskt stöd till jordbrukare som minskade sin skogsskövling. Organisationen Plant Life lanserade en lösning som fungerar ungefär som Pokemon Go, men istället för att leta pokemons letar spelarna efter olika träd. Genom att låta spelarna ta bilder av träden vid olika tidpunkter, och lägga in dem i appen, får Plant Life information om hur träden växer och kan därmed fatta mer välinformerade beslut om hur man bäst förvaltar sin skog så att den kan ta upp så mycket koldioxid som möjligt.

Inom kategorin hållbara transporter presenterades en plattform som gör det möjligt för resenärer att på ett enkelt och säkert sätt ladda sin telefon med pengar som kan användas för att betala både kollektivtrafikresor och privata transporter, som taxi eller Uber. I kategorin energifördelning tävlade LO3 Energy, en organisation som blivit kända för “Brooklyn Microgrid” ett system som låter medlemmar sälja och köpa energi som andra medlemmar producerar och lagrar i sina solenergi-system.

Eftersom det var klimatet som stod i centrum under COP23 fokuserade deltagarna i Hack4Climate på lösningar kopplade till klimatfrågan men blockkedjan har många fler användningsområden inom hållbarhetsområdet. Inom livsmedelsindustrin finns exempel på många företag som planerar att börja använda tekniken inom kort. Här handlar det framförallt om att säkra spårbarheten i långa och komplicerade leverantörskedjor. Med hjälp av blockkedjan hoppas företagen i framtiden kunna förhindra fusk och dåliga arbetsförhållanden, samtidigt som man bättre kommer att kunna kontrollera att transporter och kvalitetskontroller skett i enlighet med de regelverk som finns.