Så många veganer får plats på jorden

Vi kommer se allt mer av konflikter om världens odlingsmarker framöver. Det menar Kenneth Hermele, humanekolog vid Lunds universitet, som räknat på vilken diet som är smartast i längden.

På ett seminarium i Stockholm under onsdagen, anordnat av Jordbruksverket och Världsnaturfonden WWF, diskuterades hur det på global nivå kan skapas ett ”klimatsmart jordbruk för ett hållbart samhälle".

En av talarna var Kenneth Hermele, humanekolog vid Lunds universitet.

− När man pratar om hållbarhet och om resursanvändning handlar det framför allt om ytor och om mark. Den ökande befolkningen vi nu ser kräver allt mer av mat, foder, växtfibrer och nu också biobränslen. Alla de här kraven på yta står emot varandra. Om vi inte vill röja ny skogsmark och därmed förvärra klimathotet måste en förändring ske.

Enligt Hermele tyder det mesta på att vi gör fel i dagsläget. Han syftar på Overshoot day – alltså den dag på året då människan konsumerat så pass mycket att vi har överskridit jordens årliga produktion av ekologiska resurser. För varje år inträffar Overshoot day tre dagar tidigare. År 2000 inföll dagen 1 november, i år 27 september. Från och med nu fram till årsskiftet lever vi alltså i princip på tillgångar vi inte har.

Det ser därför mörkt ut, menar Hermele. Människan är uppenbarligen ännu inte redo att ändra sina beteenden i den grad som behövs. Trots att vi känner till klimathotet så flyger vi ännu mer eftersom vi gillar att resa, vi äter mer kött för att vi gillar smaken. Och nu blir vi snabbt hundratals miljoner fler människor på planeten som tänker göra samma sak.

− Man pratar alldeles för försiktigt om detta, till exempel om behovet av att gå över till en mer hållbar diet. Jag blir upprörd när man inte säger som det är, att problemet handlar om kött.

Enligt Hermele finns det i dag ungefär 5 miljarder hektar mark som används för att täcka människans behov – 3,5 miljarder hektar till boskapsskötsel och 1,5 miljarder till åkermark. Men eftersom det ständigt behövs nya ytor uppstår problem. För mönstret hittills har varit tydligt – runt 80 procent av den nya lantbruksmark som tagits fram under de senaste 20 åren har tidigare varit skogsmark. Denna avskogning, som fortfarande sker i en alarmerande takt, leder bland annat till att stora mängder växthusgaser släpps ut i atmosfären.

− Faktiskt, med lite mindre kött i vår diet skulle ytbehovet förändras väldigt mycket.

När Miljöaktuellt pratar med Kenneth Hermele efter seminariet berättar han att han räknat på hur en förändrad diet skulle kunna slå på en global skala.

− Det är ju förstås bara ett räkneexperiement, men med en vegansk livsstil skulle de redan existerande markerna räcka till att ge 33 miljarder människor mat. Med en betydligt kaloririkare vegansk diet landar vi på runt 25 miljarder. Självklart är de här siffrorna extremt osäkra, med en rad olika antaganden som kan ifrågasättas, men de pekar ändå på att sättet vi lever på idag, med allt mer kött i dieten, inte är hållbart.