Så mäter Umeå invånarnas konsumtionsutsläpp

Umeå kommun har som en av Sveriges första kommuner genomfört en undersökning för att ta reda på och analysera invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Syftet är att kunna hjälpa kommunens invånare på resan mot en hållbar livsstil i linje med de långsiktiga nationella klimatmålen.

Konsumtionsvaneundersökningen i Umeå kommun visar att den yngsta åldersgruppen, 20-29 år, äter betydligt mindre av alla typer av kött och mer klimatsmarta livsmedel som baljväxter, quorn och sojaprodukter. Foto: Anna Flatholm/Umeå kommun

För att nå de långsiktiga klimatmålen beräknar Naturvårdsverket att våra konsumtionsbaserade klimatavtryck behöver ligga på 1 ton per person år 2050. Målet kan kännas svindlande med tanke på att svenskens konsumtionsbaserade utsläpp i dag ligger på 10,1 person per år i genomsnitt.

Umeå kommun har bestämt sig för att hjälpa invånarna på resan mot en mer hållbar livsstil. Genom projektet Den koldioxidsnåla platsen vill kommunen stimulera invånarna till att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp. Umeå har som en av Sveriges första kommuner genomfört en konsumtionsvaneundersökning för att få en bild av hur invånarnas klimatpåverkan ser ut.
– Vi kände att vi ville ha en djupare kunskap om hur utmaningarna ser ut lokalt. Vi ville veta mer om hur umeåbornas klimatpåverkan ser ut, både för att sprida kunskapen till invånarna men också för att få ett bättre beslutsunderlag för kommunens arbete, säger Anna Gemzell, projektledare för Den koldioxidsnåla platsen.

Flyget drar upp konsumtionsutsläppen

Umeå kommun har tagit hjälp av Stockholm Environment Institute för att utveckla ett excelbaserat verktyg som används för att beräkna och analysera resultaten. Arbetet har letts av Katarina Axelsson, forskare inom hållbar konsumtion på Stockholm Environment Institute,  i samarbete med kollegorna Fedra Vanhuyse och Elena Dawkins..

Analysen visar att umeåbornas konsumtionsbaserade utsläpp ligger över genomsnittet. I genomsnitt genererar varje invånare 9,8 ton koldioxid per år, men siffran stiger till 13,7 ton när utsläppen från offentlig konsumtion och investeringar räknas med. Förklaringen ligger framför allt i att umeåborna flyger mer än svenska folket i genomsnitt.
– Respondenterna som ingick i undersökningen flyger betydligt mer än det nationella genomsnittet. Det gör att påverkan från särskilt flygresor är betydligt högre än för genomsnittssvensken vilket resulterar i att den delen av den totala klimatpåverkan blir högre, säger Katarina Axelsson.

Katarina Axelsson, forskare inom hållbar konsumtion på Stockholm Environment Institute. Foto: Roger Axelsson

Hon konstaterar emellertid att det till viss del kan förklaras av att kommunen ligger långt norrut, samtidigt som det är en studentstad och knutpunkt för företagssamarbeten i norra Sverige. Samtidigt betonar Katarina Axelsson att beräkningsmodellen skiljer sig mellan Umeå kommuns undersökning och de beräkningar som görs på nationell nivå och som årligen publiceras av Naturvårdsverket. Umeå-undersökningen bygger på invånarnas självuppskattningar kombinerat med så kallad input-out metod samt livscykelanalys, medan de nationella beräkningarna enbart baseras på input-output-metoden.

Katarina Axelsson lyfter samtidigt att studien visar på intressanta tendenser kring en annan betydande utsläppskälla: köttkonsumtionen. Den yngsta åldersgruppen, 20-29 år, äter betydligt mindre av alla typer av kött och mer klimatsmarta livsmedel som baljväxter, quorn och sojaprodukter.
– Det kan indikera att vi ser en omställning till mer klimatsmart livsmedelskonsumtion bland yngre konsumenter. Det är en positiv utveckling eftersom vi vet att konsumtionen av kött behöver minska, säger Katarina Axelsson.

En tredje intressant slutsats som hon lyfter fram är att klimatpåverkan från uppvärmning var betydligt högre i radhus än i andra boendeformer. Detta på grund av att de använder en större del fjärrvärme än exempelvis småhus och villor som i större utsträckning använder sig av värmepumpar. Å andra sidan lyfter hon också fram att det kan finnas andra positiva aspekter med fjärrvärme då den ofta också tar hand om avfall som annars kanske hade hamnat på deponi.

Kan påverka med administrativa och informativa styrmedel

Stockholm Environment Institute har även analyserat vad Umeå kommun kan göra för att minska invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Hon konstaterar att det är utmanande för kommunen att påverka stora utsläppskällor som flygresande, köttkonsumtion och bilåkande eftersom styrmedel som skatter och avgifter bestäms på nationell nivå.
– Ser man till exempel på utsläppen från flyget har kommunen väldigt svårt att påverka. Vad de kan göra är att samarbeta med andra lokala aktörer och verka för att lyfta fram tåget som färdmedel och satsa på lokala upplevelser. Men själva flygresandet i sig är ju inget som kommunen har möjlighet att påverka snabbt eller har direkt inflytande över som det ser ut idag, säger Katarina Axelsson.

Däremot påpekar hon att kommunen kan arbeta med att föra en dialog med politiker på nationell nivå om behovet av skatter och avgifter för att minska konsumtionsutsläppen.

Bland de åtgärder som har stor effekt för att minska klimatpåverkan och där kommunen har möjlighet att påverka lyfter Katarina Axelsson bland annat fram planläggning av kommunen kring bland annat köpcentrum och bostadsområden för att minska transportbehovet, samt hållbar upphandling och klimatsmart mat i skolor.

Generellt handlar det om att utnyttja administrativa styrmedel, såsom kommunens översiktsplan som kan användas för att sätta mål och strategier om hur kommunen kan planera för att exempelvis minska transportbehoven. Dessutom kan kommunen ställa krav på verksamheter som outsourcas, exempelvis ett café i idrottshallen där det går att ställa krav på minskat matsvinn eller vegetarisk kost.

Katarina Axelsson lyfter också fram informativa styrmedel som viktiga för att påverka. Kommunen kan arbeta med nudging och information för att stimulera invånarna att anta en mer hållbar livsstil.
– Kommunen kan även verka för att skapa mötesplatser för att diskutera och gemensamt förändra samhällets normer som ser olika ut för olika grupper och sammanhang. Det är viktigt att vi möts och pratar om vilka livsstilar och konsumtionsvanor vi vill och behöver ha. Det är ofta i mötet mellan människor som identifierar sig med varandra som möjligheterna att nya normer för våra livsstilar har möjlighet att ta form. Information är ett jätteviktigt första steg och en bra början men räcker inte hela vägen, säger Katarina Axelsson.

Verktyg ska sprida information till kommunens invånare

Anna Gemzell berättar att Umeå kommun planerar att ta vidare arbetet under det kommande året. Bland annat pågår ett arbete med att revidera kommunens miljömål.  Kommunen jobbar kontinuerligt med att underlätta hållbara resor. Dessutom arbetar de med att stimulera hållbar konsumtion genom att skapa en testbädd för delningsekonomi i projektet Sharing Cities Sweden. Vidare håller de på att starta upp ett projekt för att minska matsvinn i skolor där de exempelvis tittar på nudging som en metod.

Anna Gemzell, projektledare för Den koldioxidsnåla platsen.

Den stora klimatboven, flyget, ser hon däremot som en utmaning att påverka i nuläget.
– Det är en utmaning vilken roll vi som kommun har och på vilket sätt vi kan påverka. Det är något som flera kommuner jobbar med, att hitta sin roll där. Det kommer nog finnas fler former längre fram men just nu ser jag inte att vi kan påverka flygresandet. Det handlar om individuella val, men däremot kan vi som kommun agera förebild på olika sätt, säger Anna Gemzell som befinner sig på ett tåg när Aktuell Hållbarhet når henne för intervjun.

Hon påpekar dock att en viktig del av projektet är att sprida information om hur invånarna kan minska sin klimatpåverkan. Därför arbetar kommunen nu med att ta fram ett verktyg där invånarna kan undersöka hur utsläppsnivåerna skiljer sig mellan olika grupper. Dessutom kommer verktyget, som lanseras till våren, innehålla tips för hur invånarna kan leva mer klimatsmart.
– Vi behöver öka medvetenheten bland invånarna men det är ju deras val att till slut göra förändringen. Där kan vi öka kunskaperna och sprida information för att stimulera omställningen, säger Anna Gemzell.

Katarina Axelsson tycker att det är väldigt positivt att Umeå kommun genomför det här arbetet och att kommunen funderar över vad de kan göra för att bidra till den här omställningen.

Tror du att det är möjligt att nå målet om 1 ton utsläpp per person till år 2050?
– 1 ton är en låg siffra. Men med teknikens hjälp, en energiomställning och arbetet att utveckla ett mer cirkulärt samhälle genom minskad konsumtion måste det gå. Jag vill vara optimist och tänker att det kommer att gå men det kommer inte vara utan utmaningar, säger Katarina Axelsson.

Katarina Axelsson tillägger att dagens nivå om 10,1 ton koldioxid per person och år är en genomsnittlig siffra, och att nivåerna skiljer sig mycket mellan Sveriges invånare.
– Vissa personer genererar utsläpp på kanske 5 ton medan andra ligger långt över det nationella genomsnittet. För de som i dag ligger långt över snittet kommer omställningen förstås att bli mera kännbar än för andra.