Så mycket utsläpp ger en rapande ko

Kor finns överallt. Kor är en del av vårt samhälle. Tyvärr ger deras matsmältning upphov till en del växthusgaser. Engelsmännen har mätt raparnas mängd och sammansättning med en blurp-o-meter.

Eftersom många med mig förmodligen inte tänker sluta äta köttbullar och dricka mjölk, kan man inte, som vissa föreslår, avliva alla kor och övergå till att bli vegetarianer istället.



En ko rapar
metan ungefär en gång var 90:e sekund, eller fyra gånger på fem minuter, och det tämligen regelbundet under hela dagen. Kon har en ganska stor gasficka i magen som den tömmer regelbundet. Men borde inte den mesta gasen komma ut bakvägen? Nej. Bakterierna finns i kons främre matsmältningsorgan, medan för människor och exempelvis hästar nedbrytningen sker i tarmen och gaserna kommer ut baktill.

Det är forskare vid University of Liverpool’s School of Veterinary Science i England som tillsammans med snabbköpskedjan Tesco gjort rapometriska undersökningar av kor och har funnit att gasmängderna är så stora att om det hade varit en naturgasledning som läckt sådana koncentrationer hade man inte fått vistas i området.

Forskningsprojektet handlar om hur man egentligen ska mata kor för att få minsta möjliga metangasproduktion per liter mjölk, en stor mängd foder i början av veckan eller småduttar då och då och vilken typ av foder man bör använda. Man avser att hitta de bästa djurhållningsmetoderna för framtiden, men också att komma på vad en bonde kan göra just nu, med sina befintliga metoder, för att minska gasproduktionen. Metangas är en 21 gånger mera potent växthusgas än koldioxid, så det är av yttersta vikt att människan reducerar sin produktion. 17% av metanutsläppen kommer från djurs matsmältning. En enda ko beräknas producera 600 liter metan per dag, men å andra sidan är just djurhållning ett område där stora framsteg gjorts för att minska utsläppen.

LaserMethane-deteketorn är en handhållen apparat från Crowcon Detection Instruments Ltd i England som hålls ungefär 3 meter från kons mun. Apparaten mäter hur mycket metan som avges och kan sedan logga det i en inbyggd datalogger. Mätningarna utförs fyra gånger per dag under 24 timmar på tio olika bondgårdar och totalt deltar 100 kor i studien. Resultaten ska hjälpa Tesco att avgöra skillnaderna från bodgård till bondgård och se om dessa har att göra med tiderna då korna matas och den typ av mat de får.

Dr. Rob Smith från University of Liverpool som genomför studien åt Tesco säger att ”Detta är första gången någon använt en laserdriven  metanmätare på en mjölkbondgård för att se om det kan finnas skillnader i metanproduktionen som beror på typ av foder och djurens skötsel. Man har teoretiskt antagit att så är fallet och vi vill nu mäta det i praktiken. Just nu håller vi på med en småskalig pilotundersökning, men själv är jag entusiast och vill gärna förstå mer om hur olika typer av foder och djurens hantering skulle kunna minska produktionen av metangas”.

Studien är del av ett större projekt där man forskar i hur de mjölkbönder som är anslutna till Tesco ska kunna minska sin miljöpåverkan, men resultaten ska inte begränsas till Tescos medlemsbönder utan företaget vill gärna försöka påverka hela mejeriindustrin.

Tuneable Diode Laser Absorption Spectroscopy (TDLAS)


Absorptionsspektroskopi med hjälp av en avstämbar laserdiod går till så att blurp-o-metern sänder ut laserpulser inom det område av infrarött ljus som man vet absorberas av exempelvis metangas (3020 och 1300 nanometer). Utan metangas reflekteras laserljuset tillbaka av till exempel kons mule, men om laserstrålen passerar genom en gas som absorberar den blir det mindre ljus som kommer tillbaka. Reflekterat ljus mäts av en fotodiod och absorptionen visas på en display.

Läs mer


Datablad på LaserMethane: www.crowcon.co.uk/media/Laser%20Methane%20Brochure%20Issue%201.pdf
Om TDLAS: http://en.wikipedia.org/wiki/Tunable_diode_laser_absorption_spectroscopy
En del om metan: http://sv.wikipedia.org/wiki/Metan