Så ska Hexicon bli Sveriges nästa stora greentech-export

Om två år står Hexicons första energiplattform färdig. Men redan nu är intresset för företagets unika kombination av vind- och vågkraft så pass stort att företaget kan skippa aktiv marknadsföring.

För önationer utan kärnkraft kommer ofta majoriteten av elproduktionen från oljekraftverk. För vissa länder, som till exempel Malta, kommer i princip 100 procent av elen från fossila bränslen. Men tack vare svenska företaget Hexicon kommer det förhoppningsvis att bli ändring på det. En enda av företagets flytande energiplattformar kan tillgodose 9 procent av landets energibehov – med enbart grön vind- och vågkraft.

– Vår första anläggning kommer att stå färdig 2014. Allt pekar på att den byggs på Cypern, följt av en plattform på just Malta. Vi ligger redan i förhandlingar och har skapat feed-in-tariffer. Miljötillstånden är också klara, så projekten är på gång. Ländernas regeringar stöder projekten till hundra procent, säger Hexicons vd Anders Tunbjer.


Hexicon är en flytande och bemannad plattform som kombinerar vind- och vågkraft.

Energiplattformen, som heter just Hexicon, är ett bra exempel på svensk innovation som kan slå stort internationellt. Företaget har redan inlett projekt ibland annat USA, Bangladesh, Kina och Indien.

– Vi har inte byggt någon Hexicon ännu, men allting bygger på existerande teknik, det är bara själva konceptet som är nytt. Vi räknar med att det första kontraktet är undertecknat inom det närmsta kvartalet.

Konceptet är en flytande energiplattform som kombinerar horisontella och vertikala vindturbiner med vågkraft. Eftersom anläggningen ligger cirka 25 kilometer från kusten så stör den inte heller utsikten för de boende.

Plattformen – som är 480 meter i diameter och väger cirka 25 000 ton – är utrustad med sex stora vindturbiner från tyska Bard, 30 vertikala vindturbiner från svenska Vertical Wind och 15 vågkraftverk från australiensiska Oceanlinx.

– Hela plattformen vänder sig mot vinden, vilket ger den bättre verkningsgrad än både vanliga offshore-vindkraftverk och vindkraftverk på land. Den snurrar runt sin centrumaxel, vilket gör att fyra av de stora snurrorna alltid har 100 procent ren vind, medan de övriga två har vad vi kallar ”downwind”. Det är ändå två tredjedelar, vilket kan jämföras med en vindpark till land eller fast offshore som har runt 15 procent ren vind.

En enda plattform har en total kapacitet på 69 megawatt, där 15 megawatt kommer från vågkraftverken i vattnet.

– Vågkraftverket består av en stor låda med öppen botten. Ovanpå sitter en luftturbin, så när vågen kommer in genom lådan trycks luften upp i turbinen. Och när den går tillbaka så ändrar man pitch så att vågen genererar energi både på vägen upp och på vägen ner.


Under ytan finns vågkraftverken från Oceanlinx.

Leverantören Oceanlinx har redan sex års erfarenhet av installationer i Australien och Nya Zeeland. Och just att hela Hexicon-konceptet bygger på redan beprövad teknik ser Anders Tunbjer som en stor fördel.

– Vi håller på att bygga upp vår organisation, men eftersom vi använder befintlig teknik kan vi bygga väldigt många kraftverk på kort tid. När vi väl har byggt de första plattformarna så kan det växa väldigt fort.

De konkurrenter som finns inom flytande vindkraft satsar alla på en flytande enhet med en enda turbin på – något som är en klar nackdel vad gäller både effekt och underhållskostnader.

– De kommer inte alls upp i samma effekt och har dessutom högre underhållskostnader. Just underhållskostnader är ett av de största problemen med vindkraft till havs. Eftersom vår anläggning är bemannad slipper man skicka servicebåtar, som dessutom inte kan arbeta när vågorna överstiger 1,5 meter. Räknar man in den minskade ”downtimen” så är våra underhållskostnader ungefär hälften jämfört med andra offshore-vindkraftverk, inklusive kostnaderna för att bemanna plattformen.


Eftersom plattformen alltid är bemannad minskar man "downtimen" och halverar underhållskostnaderna jämfört med andra offshore-vindkraftverk.

Även priset talar för Hexicon. När man installerar vindkraft på botten, på 30 till 40 meters djup landar kostnaden på mellan 4 och 4,5 miljoner euro per megawatt. Med Hexicons lösning blir kostnaden 3,2 miljoner euro per megawatt.

– På land är motsvarande siffra ungefär 2 miljoner euro, men den högre verkningsgraden till havs kompenserar för detta.

Anders Tunbjer är trött på det svenska debattklimatet när det gäller vindkraft och uppmanar skeptiker att lyfta blicken.

– Det är mycket ankdammssnack om att vindkraft är onödigt eller inte tillräckligt lönsamt. Men om man tittar internationellt så kostar strömmen otroligt mycket mer än här hemma. Det finns minst tusen öar som har samma problem som Malta och Cypern.

Även ett land som Tyskland är högintressant för Hexicon, inte minst med tanke på den planerade avvecklingen av kärnkraften. Dessutom är södra Östersjön ett av de bästa ställena för vindkraft, och eftersom botten på den tyska sidan är för dålig för fasta turbiner, så måste de satsa på en flytande lösning.

– Under de första åtta åren i Tyskland kan vi få 19 eurocent per kilowattimme för vindkraft. Samma siffra i Sverige är 8 till 9 eurocent, så det är mer än dubbelt så bra betalt där.

I Karibien betalar man 25 eurocent per kilowattimme, alltså tre gånger mer än här i Sverige.

– Sätter vi dit en Hexicon så halverar vi deras kostnad samtidigt som vi får bort oljan. Det är det vi siktar på – vi ska exportera den här lösningen, som både sänker elkostnaderna och förbättrar världens miljö.