Så tog teknikoptimisterna över klimatdebatten

Hotbild bemöttes med stark tro på tillväxt och teknik, visar forskning

Idéhistorikern Jonas Anshelm har i sin forskning undersökt hur olika samhällsintressen tog debatten om klimathotet – från larmrapporterna under hösten 2006 fram till FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn tre år senare.

Studien "Kampen om klimatet" avslöjar stora ideologiska skillnader. De svenska samtalen och debatterna kom snabbt att domineras av en ”industriell fatalism” med förespråkare i regeringen, näringslivet och en del fackliga organisationer.

"Klimatförändringarna skulle klaras av med smartare tillväxt. För det behövdes mer teknikutveckling och marknadsorientering", säger Jonas Anshelm i ett pressmeddelande.

Detta synsätt utmanades i första hand av "ekologisk omprövning" som fördes fram av till exempel oppositionen, miljöorganisationer, svenska kyrkan och solidaritetsrörelsen.

Andra synsätt fick
betydligt mindre utrymme. Ett av dem var systemkritikerna som ifrågasatte det ekonomiska synsättet och såg tillväxten som det grundläggande problemet. Ytterligare ett annat var klimatskeptikerna.

Slutsatserna i studien från Linköpings universitet bygger på en genomgång av ett tjugotal debattböcker och 3500 ledare, debattartiklar, politiska kommentarer och större reportage i tidningar och tidskrifter.

Även om medieintresset avtagit efter Köpenhamnsmötet 2009 kommer klimatfrågan med stor sannolikhet att vara tillbaka i samhällsdebattens centrum eftersom problemet snarare ökar än minskar, menar Jonas Anshelm.