”Självkörande bilar kan bli stadens revansch”

REPLIK En framtid med förarlösa bilar kan medföra en sämre stadsutveckling vid ett business as usual-scenario. Men med rätt planering kan tekniken leda till en bättre stad som sätter människan i fokus i stället för bilarna, skriver Pelle Envall, Jakob Hammarbäck och Marcus Finbom från Trafikutredningsbyrån.

Debatt: ”Självkörande bilar ökar massbilismen i staden” (26/10)

Monica von Schmalensee, vd White arkitekter, och Björn Sundin (S) utrycker på Aktuell Hållbarhets debattsida en oro för självkörande bilar. De menar att självkörande bilar skapar fler problem än de löser, och att autonoma fordon riskerar att bli ett elände i städer.

Monica och Björn sätter fingret på något viktigt: Att autonoma fordons tillämpning är en fråga för stadsbyggare och planeringsarkitekter. Användningen av bilar påverkar inte bara resenären, de påverkar även hur städer fungerar och inte minst människors valfrihet att välja färdmedel efter egna behov och vilja.

Ett exempel på detta är att sedan massbilismen gjorde sitt intåg i Stockholm så har restiden för en cykelresa på sex kilometer ofta ökat betydligt. Cykelresan tar sex minuter längre än innan trafikljus sattes upp och gatorna anpassades efter biltrafikens behov. Den genomsnittlige pendelcyklisten i Stockholm cyklar i genomsnitt enkel resa upp mot nio kilometer enligt en studie av Stockholms stad. Det görs mer än 100 000 arbetsresor med cykel i centrala Stockholm, varje vardag.

Den samhällsekonomiska kostnaden i förlorad restid som massbilismen lägger enbart på fördröjningar för cykelresor till arbete i Stockholms stad är därmed minst en kvarts miljard kronor per år. Lägg därtill bilavgaser som gör oss sjuka, trafikbuller samt att många stockholmare i dag inte ens vågar cykla på grund av att de känner sig otrygga i en trafikmiljö med många bilar och lastbilar i kombination med en undermålig cykelinfrastruktur. Sett ur såväl ett ekonomiskt, fördelningspolitiskt som valfrihetsperspektiv har vi alltså ett ”bilelände” i flera av våra storstäder. I dag. 

Men vi tycker att Björn och Monica i detta fall fokuserar fel när de ser en framtid med förarlösa fordon som ett hot. Det är väl etablerat att det finns två utvecklingsstigar för förarlösa fordon. Det perspektiv Björn och Monica beskriver är business as usual, och utifrån det perspektivet förstår vi oron. Förarlöst med privata bilar minskar persontransportkapaciteten. Det blir sämre transportkapacitet och därmed längre köer med tomma bilar i rusningstrafiken. Dessutom är tekniken för förarlösa bilar dyr, vilket gör bilägande oåtkomligt för många.

Vi på Trafikutredningsbyrån tror trots det att vi måste fokusera på möjligheterna. Förarlöst är en stor och ny chans till en bättre stad. Förarlöst gör det praktiskt hanterbart att skapa städer som sätter människan i centrum, till skillnad från nu när bilar dominerar många rum. För att nämna en konkret möjlighet så ökar förarlöst ytterligare fördelarna med att införa flexibla parkeringstal i kommuner. Med fastighetsspecifika parkerings- och mobilitetsutredningar samt platsanpassade lösningar på mobilitet kan man både bygga större och intressantare gårdsmiljöer, slippa köksfönster som vetter mot stumma garageväggar och underlätta byggande av hyresrätter.

Låginkomsttagare behöver inte tvingas betala för garage som de egentligen inte har råd med och som höjer bostadshyran för många bilfria hushåll. Garage kan vid behov byggas en bit bort på marknadsvillkor. Bilar kallas till bostadens pick up point med ett tryck på telefonen. Infartsparkeringar vid tågstationer kan bebyggas med parker och bostäder när bilresor med enskilda motorfordon ersätts med små förarlösa bussar. Det är två sätt som förarlöst bidrar till en bättre stad, om vi vill.

En bra stad där en människas val av fordon inte hindrar eller försvårar andra människors resande eller förstör kvaliteten på vår gemensamma stadsmiljö. Låt oss göra så att självkörande bilar blir stadens revansch.

Pelle Envall, vd, Trafikutredningsbyrån

Jakob Hammarbäck, ansvarig fordonsdelning, Trafikutredningsbyrån

Marcus Finbom, trafikplanerare, Trafikutredningsbyrån