Sjöfarten: Ge oss besked om transportomställning

DEBATT SJÖFART Den kommande godsstrategin måste främja överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. Tiden börjar rinna ut för regeringen att göra vad de lovat, skriver Pia Berglund, vice vd för Svensk Sjöfart.

Pia Berglund vill ha besked om hur godstrafiken ska styras över till sjövägen. Foto: Götebors Hamn

Sjöfartsbranschen mottog med glädje statsministern och vice statsministerns besked direkt efter regeringsbildningen 2014 att arbeta för en överflyttning av långväga godstransporter från vägar till järnvägar och sjöfart. Vi väntar nu med tilltagande otålighet på att samarbetsregeringen ska leverera något på detta område innan mandatperioden tar slut.

I andra länder är trafik på älvar och floder en vanlig syn – i Nederländerna går exempelvis 47 procent av det inrikes godstransportarbetet på fartyg medan motsvarande siffra i Sverige, som har Europas längsta kust, är 7 procent. Detta har gjorts möjligt genom tydliga prioriteringar av möjligheten att använda särskilda fartyg för denna typ av trafik. Dessutom använder de digital teknik för att övervaka att trafiken på ett säkert sätt istället för som i Sverige enbart förlita sig på manuell övervakning ombord på varje fartyg genom lotsning. Utöver att lotsningen blir dyr så komplicerar de också transporterna genom väntetider och andra administrativa bördor vilket omöjliggör konkurrens mot den snabbare lastbilen. Kan vi styra flygplan med passagerare ombord från fjärrstyrda torn bör vi absolut kunna göra detsamma inom sjöfarten.

Menar man allvar med att få mer gods på våra vattenvägar behöver regeringen visa det i sin kommande godsstrategi. Strategin måste för att balansera Trafikverkets tyngd i stora omfattande infrastrukturinvesteringar fokusera hur transportbehovet kan lösas på ett smart sätt genom att använda hela transportsystemets samlade resurser. Här bör andra länder kunna utgöra en god förebild. Varför inte göra något drastiskt? Tillåt trafik på samma villkor som lastbilar, det vill säga utan manuell övervakning ombord och befria dessa tills vidare från de statliga trafikavgift. För att få nya saker att hända behöver man vidta nya åtgärder. Transportpolitiken har hoppats på en överflyttning länge, det räcker inte, åtgärder måste till om man ska se politikens vision realiseras.

Vi noterar att regeringen i sin höstbudget avsatte 50 miljoner per år över tre år med start 2018 för att stötta att just denna typ av inrikes trafik ska komma igång genom att införa av ett så kallat ekobonussystem. Tyvärr ger remissförfarandet oss ingen tydlig indikation på att systemet hinner vara på plats innan mandatperioden är över utan införandet verkar dra ut på tiden.

Vad gör näringen? Vi ser många rederier, både gamla och helt nya aktörer, som lyssnat på regeringens löften och nu tar fram helt nya logistikkoncept för våra inre vattenvägar och kusttrafik. Men det är stora investeringar och risker som tas av de enskilda rederierna och regeringen behöver nu visa på allvar att de gör det de utlovat, det vill säga vidtar åtgärder för att nyttja våra vattenvägar såsom sker nere på kontinenten.

Vi, miljön och samhällsekonomin väntar nu med spänning på regeringens aviserade godsstrategi. Vi förväntar oss att den tydligt gör klart att ny teknik både på fartyg och trafikledning måste tillåtas i Sverige och låta oss ta oss an konkurrensen mot lastbilarna och flytta gods till vattenvägen. Det kommer att gynna såväl framkomligheten, trafiksäkerheten, som klimat och miljön.

Pia Berglund, vice vd för Svensk Sjöfart