Fredagskommentaren: Sluta skylla svensk korruption på naivitet

Det går inte att skylla korruption i Sverige på att vi svenskar är naiva. Istället behöver lagstiftningen och efterlevnaden skärpas. Efter blott sex år är det dags att se över den ”nya” mutbrottslagstiftningen.

Bilden av korruption i Sverige har i flera år präglats av att mutor är ett litet problem jämfört med andra länder och att vi samtidigt är naiva kring riskerna. Men nu håller det inte längre att vi bara beskriver oss som oupplysta och att peka på dolda risker. De senaste tre åren har Sverige stadigt tappat anseende i den årliga globala rankning av korruption som Transparency International genomför. Och i årets rapport, vilken släpptes i veckan, är raset som störst. Sverige bedöms nu vara det land i Skandinavien där korruption är mest utbrett, likvärdigt med Singapore.  I bedömningen får Sverige 84 poäng av 100 och har fallit fyra poäng sedan förra året, en anmärkningsvärd försämring enligt bedömarna på Transparency International.

Korruptionsskandaler som olagliga upphandlingar i Göteborg, anhållna chefer på Statens Fastighetsverk och korruptionsutredningen på Transportstyrelsen bevakas noga av media och skapar ofta debatt. Snarare än att vi inte skulle vara medvetna om att korruption förekommer i Sverige är problemet att politiker, tjänstemän och företagare i allt större utsträckning gör olagliga affärer med varandra.

Årets rapport från Transparency International belyser vikten av ett aktivt civilsamhälle och granskande journalistik för att motverka korruption. Något som i Sverige bidrar till vårt, relativt sett andra länder, rättssäkra samhälle. Det som däremot inte tycks fungera för att motverka mutor och korruption är den svenska lagstiftningen och efterlevnaden av den. Institutet mot mutors årliga sammanställning av mutbrott visar att inte någon person dömts för brottet finansiering av mutbrott sedan den nya mutbrottslagstiftningen infördes för sex år sedan. Att den högsta företagsboten för mutbrott som kan utdelas i Sverige ligger på 10 miljoner kronor hjälper inte heller till att bromsa den negativa utvecklingen. I länder som Storbritannien saknas ett tak för motsvarande böter och Telia har efter korruptionsaffärerna i Uzbekistan förlikats med myndigheter i USA och Nederländerna om att betala 7,7 miljarder kronor.

Efter blott sex år finns det goda anledningar att se över den ”nya” svenska mutbrottslagstiftningen. Ett ytterligare steg skulle vara att bredda begreppet till att omfatta olika typer av korruption som i dag anses ligga i en gråzon. Sådana bestämmelser finns redan i dag i länder som USA.

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet