Små grodorna är faktiskt väldigt lustiga att se

I  morgon är det midsommarafton och en stor del av Sveriges barn kommer dansa runt en midsommarstång och sjunga ”Små grodorna”. I veckan ifrågasattes det ekonomiska värdet av grodtunnlar och andra åtgärder för att skydda Sveriges hotade grodarter. Så vad är då en art värd?

”Svensk vision – utan grodor”. Det är rubriken på en stort uppslagen analys i Dagens Industri den 19 juni. I artikeln ondgör sig journalisten Henrik Mitelman över att en ekodukt längs E65 mellan Ystad och Malmö kostat skattebetalarna 65 miljoner kronor, samtidigt som en tolvåring som brutit armen får tillbringa nio timmar på en akutmottagning i väntan på vård. ”Vi måste bli bättre på att förvalta vårt pund och sluta med alla dessa grodor”, skriver han.

I  morgon är det midsommarafton och en stor del av Sveriges barn kommer dansa runt en midsommarstång och sjunga ”Små grodorna”.

Något har verkligen gått väldigt fel med Sverige när en tolvåring med bruten arm tvingas vänta i nio timmar på att få smärtlindring. Något skulle också vara väldigt fel med Sverige om det inte längre fanns grodor ute i naturen som barn kunde förtjusas över.

När såg du själv en groda senast? Själv har jag under de senaste åren knappt sett några alls. Dessförinnan kryllade det av små grodor om vårarna. Jag vet inte om det är signifikant, men faktum är att utdikning, trafik och annat har gjort att fem av elva arter av grodor som lever i Sverige är uppsatta på rödlistan över hotade arter – trots att forskarna inte märkt några stora effekter i Sverige av den globala svampsjukdom som på andra platser utraderat grodpopulationer och hela grodarter.

I hela världen har 200 groddjursarter dött ut sedan 1980, uppger organisationen Save the frogs med säte i Kalifornien. Det ska jämföras med den normala takten som uppges vara en art per 500 år. En tredjedel av världens amfibier sägs därmed vara hotade.

65 miljoner kronor är mycket pengar i relation till ett vårdbesök – men inte i relation till ett motorvägsbygge. Och vad är egentligen en art värd? För att upprätthålla liv på Jorden krävs det en mångfald av arter och livsmiljöer. Det ekonomiska värdet? Försök att bosätta dig på månen.

Grodarter har utvecklats under årmiljoner och om de försvinner kommer de aldrig tillbaka.

”Grodor äter myggor; ger oss medicinska framsteg; utgör mat för fåglar, fiskar och apor; och deras yngel filtrerar vårt dricksvatten. Plus att grodor ser coola ut och låter coolt, och barn älskar dem – så det finns massor av skäl att bevara grodor!”

Så skriver Save the frogs. Jag håller med. Jag tycker att grodtunnlar är värda pengarna. Så att även barnens barn och barnbarn kan få hålla i en livs levande groda någon gång.

Om inte det räcker som argument så har Sveriges riksdag antagit både svenska miljökvalitetsmål och FN:s globala mål i Agenda 2030. I och med det och andra avtal har vi förbundit oss att göra vad vi kan för att minska utrotningen av grodor och andra arter i vårt land.

P.S. Grodor och grodyngel är fridlysta. Grodyngel av vanliga arter får dock fångas för studieändamål om de sätts tillbaka i den damm där de hittades.

Pernilla Strid
redaktör, AH Lag&Rätt