SNF ”Rödlistade arter är inte dekoration”

LRF:s naturvårdsspecialist har fel fokus i skogsdebatten, menar Karin Åström och Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen i en replik.

"Gunnar Lindén skriver i Miljöaktuellt den 2 april att rödlistan är en dålig grund för prioritering vid skoglig naturvård. Lindén menar att bevarande av arter skulle innebära en förlust av viktiga ekosystemtjänster.

Naturskyddsföreningen finner det mycket oroväckande att LRF: s (Lantbrukarnas Riksförbund) naturvårdsspecialist tycks mena att arterna inte har en funktion i ekosystemen. Att se arter som en dekoration och något man kan välja att bevara eller ej endast utifrån estetisk eller etisk grund är ett helt föråldrat sätt att betrakta de komplexa ekosystemen.

Att bevara arter står, till skillnad mot vad Lindén skriver, inte i motsats till att bevara ekosystemtjänster utan är i själva verket grunden för en väl fungerande natur som ger oss människor en lång rad varor och tjänster. Ekosystemtjänsterna är en följd av ett fungerande samspel mellan ekosystemens arter och den icke levande delen av miljön.

Ett ekosystem som är rimligt intakt med bevarad biologisk mångfald har också en större resiliens, dvs motståndskraft och återhämtningsförmåga, än ett utarmat system och står därför emot förändringar, t ex av klimatet, bättre. Detta visar modern forskning i ekosystem världen över.

Skogsbruket har omvandlat snart hela Sveriges skogsareal. Den bakomliggande anledningen till den stora andelen rödlistade skogsarter är inte bristen på skötsel, utan snarare att skogsbruket omvandlat majoriteten av det svenska skogslandskapet genom att kalhugga det.

I södra delen har naturliga lövskogar sedan länge huggits, dikats och ersatts av granplanteringar. Detta har givetvis missgynnat många lövberoende arter och placerat dem på rödlistan. Våra boreala barrskogar, där det fortfarande finns obrutna naturskogsområden kvar, befinner sig just nu i slutfasen av skogsbrukets genomgripande landskapsomdaning.

Det är anmärkningsvärt och allvarligt att Lindén och LRF inte verkar anse att våra sista rester av barrnaturskog är värda att bevara. Istället för att belysa den akuta situationen för naturskogarna i en debatt om skydd av skog och rödlistade arter, lyfts istället behovet av att bevara träd utanför skogsmark. Detta är inte oviktigt och mycket behöver göras för att säkra den biologiska mångfalden som förr levde i våra löv- och blandskogar, men som idag trängts undan till enstaka träd i alléer, kyrkogårdar och parker. Dock är en stor andel av de rödlistade arterna knutna till gran och tall. Den absoluta majoriteten av de rödlistade arterna är dessutom knutna till naturskogar, som aldrig tidigare kalavverkats, gamla skogar och skoglig kontinuitet.

Vi är däremot helt överens med LRF om att det i delar av skogslandskapet behövs en ökad naturvårdande skötsel och att det krävs restaurering av förstörda miljöer, i synnerhet lövmiljöer där skogsbruket har utarmat de naturliga förhållandena. Detta gäller framförallt i södra delen av Sverige. Men att alla lövträd skulle vara ljuskrävande under hela sin livscykel är inte korrekt. Nog känner väl även en naturvårdsspecialist på LRF till att det finns arter knutna till lövträd, t.ex. asp, i skuggiga miljöer?

Lösningen på det akuta problemet för skogens mångfald är ett helhetsgrepp: en modern skogspolitik som utgår från vad ekosystemet faktiskt tål och där skogens samlade värden sätts i fokus, inte bara virkesproduktionen. I en sådan politik är långsiktiga och transparenta frivilliga insatser givetvis en mycket viktig pusselbit.

Det handlar helt enkelt om rätt insats på rätt plats med rätt metoder.  Många arter är beroende av att områden avsätts för fri utveckling. Andra behöver naturvårdande åtgärder eller restaurering. Det behövs en helhetssyn på hela landskapet och ett skogsbruk som håller sig inom ekosystemets ramar. Grundläggande för långsiktigt produktiva ekosystem, inklusive skogen, är att den biologiska mångfalden bevaras, så att även kommande generationer ges en möjlighet att nyttja och njuta av skogens många ekosystemtjänster"

Karin Åström, Vice ordförande Naturskyddsföreningen
Malin Sahlin, Sakkunnig i skogsfrågor Naturskyddsföreningen