Ekonomistudenter kan för lite om korruption

Den här artikeln publicerades i omvärldsbevakningen Miljöaktuellt Idag den 18 december.

Studier i yrkesetik behöver få en större roll i ekonomiutbildningen, skriver tre debattörer på Dagens Samhälle.

De hänvisar till en kartläggning gjord av Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation och Civilekonomerna som visar att två av tre ekonomistudenter helt saknar yrkesetik i utbildningen.

Hälften av studenterna i kartläggningen anser sig inte redo att hantera yrkesetiska dilemman. Christina Forsberg, vice ordförande i Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation, Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna, och Helena Sundén, generalsekreterare på Institutet Mot Mutor, pekar i artikeln på korruptionens höga samhällskostnader. De hänvisar till siffror från EU-kommissionen om att korruption kostar medlemsländerna 120 miljarder euro per år – lika mycket som hela unionens budget.

”I Sverige har vi ett högt förtroende för systemet, internationella studier visar att vi har en låg grad av korruption i relation till många andra länder, men tyvärr visar också både domstolsbeslut och medierapporteringen att korruption förekommer även inom svenska myndigheter och kommuner”, skriver de tre debattörerna och pekar på vilken makt de nyutexaminerade ekonomerna ofta får i och med budget, avtal och affärsöverenskommelser.

”Studenterna har sagt sitt, det är bara att sätta i gång”, lyder budskapet. Forsberg, Beck och Sundén avslutar med uppmaningen att se till att alla ekonomutbildningar innehåller yrkesetikstudier och att utbildningarna behöver ta hjälp av de framtida arbetsgivarna för att lyfta viktiga diskussioner redan under utbildningstiden.

Läs hela debattartikeln här.

Läs mer om EU:s uppskattade kostnader för korruption här

Martina Frisk