Ericsson förbereder sig för miljardböter efter mutskandal – i Sverige läggs utredningarna ner

Efter att Ericsson anklagats för att ha betalat ut mutor i Irak 2019 och inlett en internutredning av frågan förbereder sig nu telekombolaget för miljardböter i USA. Ericsson uppger i ett pressmeddelande att företaget gör en avsättning på 2,3 miljarder kronor inför en potentiell uppgörelse med USA:s justitiedepartement.

”Bolaget anser att detta är en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av den ekonomiska påföljden förknippad med eventuella överträdelser”, skriver Ericsson i pressmeddelandet.

Ericsson uppger även att bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter i samband med anklagelserna är öppen och pågår fortfarande.

Händelserna i Irak uppmärksammades förra året när SVT:s Uppdrag Granskning publicerade uppgifter från Ericssons internutredning. Bland annat handlar uppgifterna om att Ericsson via mellanhänder ska kommit överens med IS för att kunna fortsätta arbetet med mobilmaster i Irak. Fyra korruptionsutredningar inleddes sedan i Sverige vilka alla har lagts ned.

Transparency International har tidigare gått igenom svenska rättsfall och beskriver att det under åren 2018 till 2021 i Sverige öppnades tio förundersökningar om korruption vid internationella affärer samtidigt som det väcktes två åtal men inga fällande domar klubbades.

– Jag är inte förvånad över resultatet eftersom vi haft flera uppmärksammade fall de senaste åren. Vi har en situation där svenska företag betalar stora summor pengar i uppgörelser med andra länder till följd av mutanklagelser, men vi får inga fällande domar i Sverige. Därför kommer det kritik om att vår lagstiftning inte är anpassad till verkligheten på tillväxtmarknader med omfattande korruption, sa Hayaat Ibrahim, generalsekreterare på Institutet mot Mutor, tidigare till Aktuell Hållbarhet.

De senaste årens uppmärksammade fall med bland andra Telia och Ericsson har alltså inte lett till några fällande domar kring svenska företag i fråga om korruption i andra länder. Bland annat omfattas fallen av svåra utredningsförhållanden, samtidigt väcker utfallen frågor om hur väl lagstiftningen fungerar.

– Nu har vi haft en handfull fall, men inga fällande domar. De här målen visar att det finns problem med lagstiftningen i de så kallade foreign bribery-fallen. De ogillande domarna handlar främst om svårigheter att visa att mutorna är kopplade till mottagarens arbete eller uppdrag. Om det behövs förändring av regelverket är upp till lagstiftarna att fundera på, sa Mats Jansson, vice chefsåklagare vid Riksenheten mot korruption, tidigare till Aktuell Hållbarhet.

Läs mer: Inga svenska straff för korruption utomlands – lagstiftningen ifrågasätts efter nya kritiken