Trots att ESG-frågor under de senaste åren fått ett rejält uppsving inom näringslivet har fokus främst legat på risker kopplade till bland annat korruption, miljö och sanktioner – och inte på mänskliga rättigheter, skriver Hayaat Ibrahim, generalsekreterare vid Institutet mot mutor, i en kommentar för Aktuell Hållbarhet.

Många vill vara hållbara och ta sitt ansvar för klimatet. Men vad händer om hållbarhetsjobbet mest blir en viktig titel?

Nyheterna om de ohållbara pensionerna haglar tätt. Aldrig förr har det gamla välkända ordstävet varit så sant som nu: Litet pensionskuvert – litet bekymmer, stort pensionskuvert – stort bekymmer.

Vem granskar granskarna? Och framförallt, går det att köpa granskarna? Det är frågor man nu kan ställa sig kring den kraftigt växande marknaden för hållbarhetsrankningar.

Bakom de vackra löftena om klimatfinansiering från den rika världen till låginkomstländerna döljer sig skuldfällor och fossilsubventioner. Sannolikheten för att täppa till alla kryphål och felaktigheter under Cop 26 bedömer jag som väldigt låg. Stor risk för besvikelse i helgen alltså.

Klimatförhandlingar pågår. Min gissning är att förhandlingsresultatet inte kommer att vara tillräckligt för att lugna vare sig Greta Thunberg, världens unga eller den befogat oroade allmänheten.

Trots alla åtgärder som vidtas ser de övergripande hållbarhetsmålen svåra ut att nå. Snart måste företagens satsningar börja leverera.

Naturskyddsföreningen säger en sak och Cementa en annan. Men faktum är att Cementa redan slutit ett avtal om leverens av kalksten från ett närliggande kalkbrott, att de själva medger att kalkvolymerna i det kalkbrottet räcker för att lösa cementbehovet, och att bolaget har lämnat in en anmälan om att transportera en mindre del av den volymen till Slite.

För ett par år sedan visste jag inte ens att ordet taxonomi fanns. I dag skriver jag om EU:s olika hållbarhetstaxonomier dagligen. Sakta men säkert börjar begreppen klarna.

Det är hög tid att ställa om sjöfarten. Och det tycks ligga i tiden när uppropen, lagförslagen och rapporterna för en mer hållbar sjöfart duggar tätt.

I denna händelserika och spännande tid känns det både vemodigt och nästan dumdristigt att lämna rollen som chefredaktör för Aktuell Hållbarhet. Men jag lockas för mycket av utmaningen att rigga segel i den storm som nu blåser upp, skriver Mikael Salo.

Om staten inte tar ett aktivt ansvar i klimatanpassningen kan kommunernas kustskydd ställas mot kommunens andra uppdrag såsom skola, vård och omsorg, skriver Simon Chrisander (L), kommunalråd för miljö och stadsbyggnad i Malmö.

I går hölls ett internationellt toppmöte i FN om världens livsmedelssystem. I spåren av corona-pandemin går allt fler hungriga, men det finns också mer djupgående och långvariga orsaker till ökande fattigdom och brist på mat och vatten. Enligt ett klokt ordspråk kan man inte både äta kakan och ha den kvar – och det är just det som det nya ”Parisavtalet” för biologisk mångfald handlar om, på ett mycket konkret sätt.

Efter vårens domslut mot oljejätten Shell väntar fler klimatstämningar av storföretag. Plötsligt har globala överenskommelser som Agenda 2030 och Parisavtalet blivit hårdvaluta.

För hållbarhetschefen ställs nu nya krav på ledarskap, innovation och affärsmässighet. För framtidens hållbarhetschef är inte reaktiv – utan hjälper till att öppna och skapa nya marknader och affärer och ser till att företaget på riktigt är en lösning på problemen.

Forskare från Sverige, Israel och Storbritannien vill återuppväcka förslaget om personliga utsläppsbudgetar. Människorna och tekniken är mogen, är budskapet.

Går du och funderar över om ett politiskt maktskifte skulle lyfta bort fokus från miljö-, klimat och andra hållbarhetsfrågor. Oroa dig inte.

I jämförelsen mellan coronapandemin och klimathotet blir de kraftfulla vaccinationsåtgärderna en smärtsam påminnelse om bristande klimatanpassning.

Mopedbilarna går under lagstiftarens radar. Inga krocktester, inget bonus-malus och partikelutsläpp för en mopedbil motsvarande 164 vanliga bilar. Hur är detta ens möjligt?

Snart är det slut på företagens grönmålningar. Nya tider väntar med EU:s skärpta regler för hållbarhetsredovisning.

För kunna skapa ett hållbart samhälle krävs verkligt hållbara företag, inte bara företag som gör sitt bästa för att minska sin negativa påverkan.

En pandemi som lamslår världen i flera år var inte en risk som togs med i beräkningen när Agenda 2030 mödosamt formulerades för sex år sedan och godkändes av FN:s medlemstater. Ett exempel på hur svårt det är med förutsägelser.

När pandemins effekt på hållbarhetsarbetet summeras vägs inte de ekonomiska aspekterna in.

Riksdagsledamöter ska inte ägna sig åt att ifrågasätta vetenskapligt granskad forskning. Men hur står det egentligen till med jordaxelns lutning? Efter en ovanlig diskussion mellan klimatministern Per Bolund och SD-ledamoten Lars Andersson i riksdagen är det dags att reda ut begreppen.

Jag blev egentligen inte förvånad över den vetenskapliga artikel där forskare presenterade haven som näst största utsläppskällan av plast. Men ändå. Oljan fortsätter att gäcka oss.

I veckan lade EU-kommissionen fram sitt omfattande åtgärdspaket för hållbara finanser och taxonomin blev den självklara stjärnan. Samtidigt tycks förslaget om nya krav på hållbarhetsredovisning stå i fortsatt medieskugga.

I veckan kom tingsrättsdomen efter skandalen där boende i Ronneby kommun fått i sig höga halter av giftiga kemikalier från brandskum från det kommunala dricksvattnet.

De stora fördelar som digitaliseringen medför innebär inte att det grundläggande hållbarhetsarbetet upphör. Nu ställs än större krav på datainsamling och detaljkunskap.

Det ska vara lätt att göra rätt, brukar det heta. Rätt är alltså någonting bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Men så hänger alla distributionskedjor ihop och minsta bricka som faller får oanade konsekvenser på helt andra platser.

Världen förändras inte genom att nya människor föds utan genom att de gamla dör, har någon sagt. Men när det gäller klimatkrisen hinner vi inte vänta tills de gamla dör.