Under några års tid har jag föreläst under rubriken ”Den perfekta hållbarhetsstormen nalkas”. Nu är det dags att byta namn på föredraget.

En tsunami av regelverk. Så kan man beskriva den närmaste framtiden för hållbarhetsansvariga på världens företag. Kanske är krånglet nödvändigt för en hållbar utveckling.

Medan medierna och politiker ägnar sig åt annat tuggar den hållbara utvecklingen på och vi märker knappt att världen förändras, skriver Björn Anderberg om tio år som branschjournalist inom klimat, miljö och hållbarhet.

Taxonomin innebär en tydlig definition, men företag som inte omfattas behöver inte känna sig ohållbara.

Det finns alltid någon dålig ursäkt för att satsa våra skattepengar på svindyr och farlig kärnkraft.

Grattis till nya jobben, Per Bolund och Åsa Lindhagen. Era nya positioner väcker en rad spännande frågor, till exempel om klädkod. Är det regeringskostym eller aktivistoverall som gäller?

På andra sidan pandemin stundar ett riksdagsval som inte bara kan bli jämnt och osäkert, det kan också gå till historien som det stora klimatvalet. Greta-generationens röster kan bli avgörande.

I dag presenterar regeringen Sveriges första handlingsplan för cirkulär ekonomi. Förhoppningsvis kan handlingsplanen jämna ut oddsen mellan nya cirkulära initiativ och den välcementerade kraften i linjär kapitalism.

2021 blir sannolikt året då också små och mellanstora företag engagerar sig i hållbarhetsarbetet. Alla ska med.

Glöm ”Stoppa atomkraften”-pins och Peps Persson. Den nya gröna vågen drivs av hårdnackade industrialister och kapitalister.

Ska man banna de som inte hittar rätt i klimatbegreppens snårskog eller ska man uppmuntra ambitionen, även om det inte blev perfekt? I fredagskommentaren funderar Björn Anderberg kring ett journalistiskt dilemma.

Det har varit mycket prat om scope 4 i år. Men vad är det? Och vad blir scope 5?

Den mångåriga diskussionen om klimatförändringen och minskningen av naturmiljöer och arter har efter några uppmärksammade forskningsstudier de senaste åren övergått i en bred insikt om att vi befinner oss i två parallella kriser som hotar livet på jorden såsom vi känner det. Nu sprider sig krisinsikten till bransch efter bransch. En bransch som verkar ha det väldigt jobbigt just nu är skogsindustrin.

I veckan stod det klart att flera viktiga hållbarhetsaspekter inte mäts. Och att vissa saker som mäts, mäts fel. Det handlar viktiga saker som företags hållbarhetsrisker, etnisk mångfald på bolag och hur Sveriges ekonomi ska bli cirkulär. Dags att ta upp den ack så slitna klyschan ”vad som mäts blir gjort” igen.

I årets rankning Hållbara Bolag ligger fokus på börsbolagens arbete med risker. Företag som inte förstår hållbarhetsrisker tänder i dag röda lampor hos investerare. Kan riskerna identifieras och hanteras så uppenbarar sig däremot nya affärsmöjligheter för bolagen.

Efter intensiva förhör är det nu klart att domaren Amy Coney Barrett kommer att föreslås till ny domare i Högsta domstolen i USA. Det slutliga avgörandet sker i Senaten nästa vecka. Det konservativa USA har redan tagit ut segern, medan motståndarna frågar sig om det är en klimatförnekare som kommer att överta den ikoniska liberalen Ruth Bader Ginsburgs stol.

I veckan röstade Östhammars kommun ja till att ta emot kärnavfall. Det kommer att vara radioaktivt i hundra tusen år.

I veckan presenterades Sveriges första ”självklarhetsrapport” av ett svenskt företag. Hållbarhetsarbetet bedrivs där av en ”självklarhetsgeneral”.

Det blir ingen utökad kapacitet vid Preemraff i Lysekil. Miljöaktivister tar åt sig äran. Skälet är kommersiellt, hävdar Preem. Energiministern säger samma sak som Preem. Vad vet vi egentligen?

Att jämföra svensk klimatjournalistik med en reklamfilm från Vattenfall är inte rättvist. Det finns flera exempel på den journalistik som Greta Thunberg efterfrågade i veckan.

Våra vattendrag har varit laglöst land alltför länge. Nu är det dags för regeringen att föreslå en lagändring, och för riksdagen att ändra lagen.

WWF släppte i veckan oroväckande uppgifter om kraftigt minskande populationer av ryggradsdjur. Men alla populationer av ryggradsdjur minskar inte. Det finns särskilt ett ryggradsdjur som frodas och visar på en kraftigt växande population. Tyvärr växer just den populationen på bekostnad av andra.

Den stora krisen för fem år sedan blev en katalysator för en fullständig omställning och nysatsning på elektrifiering som lanseras mitt i en pandemikris.

Covid 19-pandemin har försatt världen i ett fryst tillstånd – som när musiken tystnar i dansa-pausa-leken. Stående på ett ben håller stora delar av världen andan.

De senaste åren har klimat och hållbarhetsfrågorna flyttat fram positionerna betydligt. Coronakrisen gör att dessa positioner kan förloras.

Visst är 2030-målet också viktigt. Men om ett högt satt 2030-mål nås spelar det ingen roll, om kurvan för utsläppsminskningar sedan planar ut.

Kritiken mot förslaget på EU:s klimatlag kan sägas handla om en ickefråga. Samtidigt går de viktiga frågorna under radarn.

Ett par avslöjanden under den senaste månaden ger en intressant inblick i hur det går till när ny miljölagstiftning utformas.

Klimatfrågan må vara ”världens största story”, men det var inget som vi vuxna lärde oss i skolan, inga kunskaper som sitter i ryggmärgen. I stället har de flesta människor, även journalister, flyktiga klimatkunskaper. Läge för folkbildning.

I år finns kandidaterna till Svenska Greenwashpriset kanske bland Sveriges fondförvaltare..