Det råder febril aktivitet i finanssektorn som ska bli en katalysator för klimatomställningen. Två viktiga parallella rörelser är i full gång som på sikt kommer att förändra sektorn.

Svenskar ser ofta sig själva som föregångare när det gäller hållbar utveckling. Under jullovet var jag i Tanzania för att besöka mitt första hemland. Visst kan Tanzania inspireras av Sverige, men Sverige tycks också ha en del att lära av Tanzania.

Rekordtemperaturer, skogsbränder och en ny Gretadebatt inleder det nya året. Förhoppningsvis blir 2020 året då mycket vänder.

Skulle du äta bergsgorilla eller Sumatratiger till middag? Jaså, inte det. Men det finns svenskar som kommer äta europeisk ål, anguilla anguilla, som juldelikatess.

Ett klimatmöte är som att snurra runt i en torktumlare av budskap i tio dagar, där utspel, förhandlingar, seminarier och opinionsyttringar aldrig tar slut. Det finns ingen möjlighet att vistas på en Cop utan en gnagande känsla av att det just nu är något mycket väsentligt som händer på annat håll i lokalerna som jag kommer att missa totalt.

Hållbarhet är komplicerat. Att kommunicera om hållbarhet är ibland ännu mer komplicerat.

I början av december flyger ett stort antal halvfulla flygplan från Europa och andra delar av världen till Santiago de Chile. Samtidigt är samma resenärer i luften fast nu med helt andra flighter på väg till Madrid. Det stora utsläppskalaset kan börja.

Att det bästa lätt blir det godas fiende är ett uttjatat men ack så sant ordspråk. För företagens hållbarhetsarbete betyder det tyvärr att kraven på perfektion bromsar utvecklingen.