Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mångfald

Allbrights vd Amanda Lundeteg menar att företag, precis som med kön och ålder, behöver räkna och ha statistik för att veta hur det ser ut kring etnisk mångfald.

Foto: Veronica Johansson/TT 

”Vi behöver fakta för att motverka diskriminering”

Det behövs mer nyanserade metoder för att kartlägga etnisk mångfald. Det säger Allbrights vd Amanda Lundeteg efter att ha tagit del av resultatet från Aktuell Hållbarhets kartläggning. Nu efterfrågar hon ett klargörande från högre instans om hur företagen får kartlägga.

Publicerad: 9 November 2020, 19:23

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Läs Aktuell Hållbarhets kartläggning

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning har numera någon form av utländsk bakgrund. Denna demografiska förändring innebär att Sveriges befolkning i dag kan jämföras med traditionella mångkulturella länder som USA och England. Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstad universitet, menar att det här innebär att företag i den mån det är möjligt behöver kartlägga den etniska mångfalden för att motverka diskriminering.

– Demografin pockar på att man behöver hantera de här frågorna. Kön har blivit den överordnade principen när vi tänker på mångfald och representation. Men utöver detta har en betydande del av den svenska befolkningen i dag någon form av utländsk eller minoritetsbakgrund. Det är den andra stora mångfaldsaspekten som behöver lyftas, säger Tobias Hübinette.

Amanda Lundeteg, vd på Allbright, instämmer i behovet av mer statistik kring hur det ser ut med etnisk mångfald på företag.

– Jag menar att företag, precis som med kön och ålder, behöver räkna och ha statistik för att veta hur det ser ut kring etnisk mångfald. Vi behöver fakta på bordet för att veta hur man ska jobba för att motverka diskriminering, säger Amanda Lundeteg.

Hon påpekar också att företag borde sätta mål som rör etnisk mångfald om de inte redan har gjort det. Helst ska målen vara tydliga, kvantifierbara och lätta att följa upp.

Amanda Lundeteg säger att ett bra första steg är att hämta in data genom SCB. Det är en metod som Allbright själva har använt i sina kartläggningar.

– Det som gör att SCB-metoden inte blir optimal är att två vanliga diskrimineringsgrunder på svensk arbetsmarknad är kopplade till hudfärg och icke svensk-klingande namn. Det är svårt att prata om hudfärg när man tittar på personnummer, säger Amanda Lundeteg.

Hon efterfrågar därför metoder för att samla in data som går mer på djupet. Allbright har ännu inte tagit ställning till vilken metod som är lämpligast, men Amanda Lundeteg nämner jämlikhetsdata som en metod som bör utforskas vidare.

Jämlikhetsdata är en metod för att ta fram statistik genom frivilliga och anonyma enkäter som bygger på självidentifikation. Metoden används för att kunna samla in aggregerade, anonyma data baserade på demografiska minoritetskategorier och diskrimineringsgrunder, exempelvis etniskt ursprung, hudfärg eller sexuell läggning.

”Så fort ett företag, en myndighet eller en förening i Sverige börjar ställa frågor om religion, etnicitet eller språk blir det ramaskri även om det sker anonymt.”

Metoden har vid flera tillfällen förespråkats av EU-kommissionen, Europarådet och olika FN-organ. FN:s rasdiskrimineringskommitté, CERD, har kritiserat Sverige för bristen på statistik som synliggör ojämlikhet på etnisk grund och rekommenderat införande av jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata används i flera länder, såsom Storbritannien och USA, men när metoden har kommit på tal i Sverige har den tenderat att väcka debatt och få kritik för att vara integritetskränkande eller förstärka rasistiska kategoriseringar.

– Så fort ett företag, en myndighet eller en förening i Sverige börjar ställa frågor om religion, etnicitet eller språk blir det ramaskri även om det sker anonymt. I Sverige vill vi inte prata om etnisk mångfald på grund av vad forskare kallar för den svenska färgblindheten. Det finns en rädsla för att prata om något annat än inrikes och utrikes födda, säger Tobias Hübinette som sedan flera år tillbaka har förespråkat användningen av jämlikhetsdata.

Han säger att det har gjorts undersökningar som visar att individer som tillhör minoritetsgrupper generellt sett inte upplever att den här typen av datainsamling är problematisk om det finns ett uttalat antidiskrimineringssyfte med att ställa frågorna.

Rent juridiskt skulle jämlikhetsdata mycket väl kunna användas av företag och organisationer för att få en bild av mångfalden i bolaget, enligt Tobias Hübinette. Det viktiga är dock att det är tillräckligt många respondenter i enkäten.

– Det är förbjudet att kartlägga etnisk mångfald när det går att koppla siffrorna till en viss person, men det är inte något problem överhuvudtaget att samla in och redovisa siffror som inte går att koppla till en person.

Aktuell Hållbarhet har försökt få en klarhet i hur den här typen av kartläggning förhåller sig till dataskyddsförordningen GDPR, som ger ett särskilt starkt skydd för hantering av känsliga uppgifter såsom exempelvis etniskt ursprung. Evelin Palmer, jurist på Datainspektionen, bekräftar att dataskyddsförordningen inte tillämpas så länge man kan säkerställa att datan förblir anonym både vid insamlingen och den efterföljande behandlingen. Att uppnå faktisk anonymitet kan vara svårt eftersom det kräver att uppgiften inte är möjlig att koppla till en enskild person.

Något generellt svar för om och i så fall hur företag kan samla in data om etnisk mångfald genom enkäter kan hon emellertid inte ge.

– Det är inget vi har granskat enligt dataskyddsförordningen så jag kan inte uttala mig om det. Då måste man titta på varje enskilt fall, säger Evelin Palmer.

”Svenska arbetsplatser skulle må bra om en högre instans tydligare pekade ut riktningen kring vad man bör kartlägga.”

I somras gav regeringen ett uppdrag till länsstyrelserna att utveckla arbetet mot rasism på arbetsmarknaden. Syftet är att synliggöra begränsande normer kring hudfärg och bidra till lika rättigheter. Uppdraget innebär bland annat att länsstyrelserna ska öka kunskapen bland arbetsmarknadens aktörer om begränsande normer kring hudfärg. Länsstyrelserna ska också lämna förslag på ytterligare åtgärder till regeringen.

Huruvida länsstyrelsernas uppdrag resulterar i något klargörande kring företagens möjligheter att kartlägga den etniska mångfalden återstår att se. Men Amanda Lundeteg på Allbright menar att det vore önskvärt med ett förtydligande kring vad som gäller i frågan.  

– Svenska arbetsplatser skulle må bra om en högre instans tydligare pekade ut riktningen kring vad man bör kartlägga, hur man ska göra det och vilka metoder som finns, säger Amanda Lundeteg.

Läs Aktuell Hållbarhets kartläggning 


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.