Allt fler företag välkomnar hållbarhetslag

Obligatorisk due diligence av miljö- och människorättsfrågor samt krav på att väga in intressentgrupper i affärsbeslut. Det är utgångspunkten för den nya hållbarhetslagstiftning som EU-kommissionen nu arbetar fram. Och efter att EU:s justitiekommissionär Didier Reynders presenterade den kommande lagstiftningen i våras ställer sig nu flera företag bakom ett obligatoriskt hållbarhetsarbete. I början av september skrev exempelvis 26 företag och organisationer i Europa under ett gemensamt upprop där de hoppas på sådan lagstiftning under nästa år. I början av oktober gick sedan 23 svenska företag samman med ett flertal civilsamhällesorganisationer och fackförbund i ytterligare ett upprop och uppmanade regeringen att aktivt verka för ett effektivt regelverk på EU-nivå och genast inleda förberedelser och konsultationer med företag, civilsamhället och fackföreningar i Sverige.

Ett av företagen som skrev under uppropet i september är Telia Company, där hållbarhetschefen Sara Nordbrand ser ett nytt förhållningssätt till lagstiftat hållbarhetsarbete inom näringslivet.

– Jag tror inte att det här uppropet hade kunnat ske för tio år sedan. Då fanns inte Parisavtalet eller Agenda 2030 på plats. Frivilliga insatser har tagit oss långt, men nu behöver vi få upp farten på arbetet och då kan det inte vara frivilligt att jobba proaktivt. Parisavtalet och pandemin har blivit game changers, säger hon.

En rad civilorganisationer har under flera år drivit frågan om lagstiftning som ställer krav på att göra så kallad due diligence kring mänskliga rättigheter. Det vill säga att företag ska avkrävas att exempelvis undersöka och bedöma risken för bristande arbetsförhållanden i leverantörsledet. I länder som Frankrike, Italien och Nederländerna har sådan lagstiftning införts, men i Sverige har regeringen dröjt med besked i frågan. Att EU-kommissionen nu förbereder sådan lagstiftning innebär samtidigt att även miljöfrågor vägs in. Dessutom utgår EU-kommissionen från att företag inte längre enbart ska se till ett ägarintresse utan även väga in intressentgruppers perspektiv i affärsbeslut.

– Klimatfrågan är den stora utmaningen och den täcker in både miljöperspektiv och mänskliga rättigheter. Därför är det naturligt att den här lagstiftningen täcker båda områdena.

Framför allt handlar styrkan om signalvärdet från lagstiftaren, att de här grundläggande kraven är en del av att göra affärer nu, säger Sara Nordbrand.

Att flera företag nu välkomnar ny lagstiftning handlar till stor del om att de företag som redan vidtar de avsedda åtgärderna vill ha jämnare förutsättningar. Exempelvis ser Annika Ramsköld, hållbarhetschef på Vattenfall, att det har blivit en affärskritisk fråga.

– Jag förespråkar ofta frivillighet framför lagkrav. Men när det gäller mänskliga rättigheter är det några företag som ligger i framkant och drar det tunga lasset och andra som inte är med. Då blir gapet så stort att det påverkar affärsmöjligheterna. Det kan vara så att företag ser mellan fingrarna för att hålla ned kostnaderna, säger hon. 

Även om Vattenfall inte deltog i företagsuppropet har Annika Ramsköld uppmärksammat det och menar också att det ligger i tiden.

– Det hade inte skett för tre år sedan. Att det kommer nu beror på att gapet mellan vad olika företag gör är så stort att de som går före inte spelar på samma villkor internationellt.

Hon ser även att det ligger i linje med samhällsutvecklingen och att det under Davosmötet i år skrevs ett manifest kring att företag ska skapa värde inte bara för aktieägare utan även hos olika intressentgrupper.

Annika Ramsköld beskriver dessutom mänskliga rättigheter som ett komplext område som många gånger inte är direkt kopplat till företagens egna verksamheter. Det kan då vara svårt för ett företag att ta sig an frågorna och det är lätt hänt att de inte får lika hög prioritet, som exempelvis miljöfrågor ofta får.

– Miljöfrågor är lite lättare att hantera, då det går att mäta utsläpp och se hur biotoper påverkas. Mänskliga rättigheter är inte någon exakt vetenskap och inte lika lätt att mäta, en lagstiftning visar då att man måste ta till sig frågan.

Både Annika Ramsköld och Sara Nordbrand efterfrågar nu en lagstiftning som blir gemensam för EU, istället för att länderna tar fram egna regelverks som skiljer sig åt. I Sverige är regeringen inne på samma spår och efterfrågar en gemensam hållning.

– Justitiekommissionär Didier Reynders har sagt att förslaget kommer att omfatta alla sektorer och innehålla sanktionsmöjligheter. Det är då vi kan göra verklig skillnad globalt, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) till Aktuell Hållbarhet.