Statssekreterarens besked om Färdplan 2050: ”Inte råd lägga ner utredning”

Mycket tyder på att regeringen inom kort ger Färdplan 2050-utredaren ett nytt uppdrag. Motivet: att komma vidare i hjärtefrågan om ett klimatpolitiskt ramverk.

När klimat- och miljöminister Åsa Romsons (MP) statssekreterare Göran Enander besökte Miljöaktuellts politikseminarium lämnade han besked, om än inte ett glasklart sådant, om det pågående arbetet med Färdplan 2050.

Färdplan 2050 är den förra regeringens nollvision för nettoutsläpp till år 2050 och fanns med i propositionen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat” från 2009.

Dåvarande oppositionen – nu den nya regeringen – skred inte orden när arbetet med Färdplan 2050 kom på tal. När tidigare miljöminister Lena Ek (C) höll i ett Färdplan 2050-möte med olika intressenter var det stora oklarheter vad som skulle bli av arbetet. En proposition? En utredning? Något helt annat?

När Ek i april i år tillsatte en utredning i frågan skrev Åsa Romson en upprörd debattartikel. ”Klimatet behöver inte fler utredningar”, löd budskapet. Hon pekade på att Naturvårdsverket redan gjort en Färdplan 2050-utredning.

När frågan om vad som ska hända med den pågående utredningen kom på tal under Miljöaktuellts politikseminarium sade Göran Enander:

– Vi har inte råd att lägga ner några utredningar.

Han pekade på att frågan bereds skyndsamt på miljödepartementet och att regeringen kommer att återkomma om vad som ska hända "om någon vecka". När moderator Mikael Karlsson frågade om det snarare handlar om ett tilläggsdirektiv än en helt ny utredning blev svaret:

– Ja, något i den stilen.

Frågan om vad som ska hända med Färdplan 2050 är tätt sammankopplat med de rödgrönas hjärtefråga: att införa ett klimatpolitiskt ramverk. Färdplan 2050-utredaren, SLU-rektorn Lisa Sennerby Forsse, fick av den gamla regeringen i uppdrag att föreslå lämpliga etappmål för perioden 2030 till 2050. Hon ska också lämna förslag på utformning av en effektiv styrning och uppföljning av politiken för att nå etappmålen. Utredningen ska redovisas i november nästa år.

Och så här skrev regeringen i budgeten som presenterades i förra veckan. ”Långsiktig styrning och uppföljning behövs. Därför ska ett klimatpolitiskt ramverk inrättas med etappmål för 2030 och 2040, med tydliga mål för sektorerna, bl.a. transporter, jordbruk och bostäder, och med en årlig redovisning av framstegen till riksdagen.”
 
Enligt Göran Enander har personal på miljödepartementet också varit på besök i Storbritannien nyligen för att lära av deras klimatlagstiftning där.
Så här sade Per Bolund (MP), nu finansmarknads- och konsumentminister i en tidigare intervju från i fjol med Miljöaktuellt då han var partiets ekonomisk-politiske talesperson, på tal om att Miljöpartiet förespråkar en klimatlagstiftning liknande den i Storbritannien:

Varför skulle vi behöva en sådan lag i Sverige?
– Ja, vi har en lustig situation i att vi enats väldigt brett om att vi behöver en lag kring budgeten och budgetregler där vi har ett överskottsmål och där vi har ett budgettak och vi har oberoende instanser som granskar att man gör rätt. Sen har vi föreslagit att man ska göra samma sak på klimatområdet. Men då är det inte alls lika bred uppslutning i politiken kan vi ju se.

Än är det oklart exakt hur ett förslag om klimatpolitiskt ramverk, som ibland kallas klimatlag, ska se ut. Det underströk Gunnar Caperius (C), tidigare miljöpolitisk sakkunnig på regeringen, på Miljöaktuellts politikseminarium.

I Miljöaktuellts enkät inför valet svarade Centerpartiet att de ville se något snarlikt i stil med ett klimatpolitiskt ramverk men i dagsläget kan Caperius inte säga hur C:s riksdagsledamöter skulle ställa sig till ett skarpt förslag.

– Det är för tidigt att säga, vi vill invänta och se hur förslaget ser ut.

Folkpartiet hade inte tagit ställning när de svarade på Miljöaktuellts enkät. För att förslaget ska ha majoritet i riksdagen krävs att antingen C eller FP bestämmer sig för att gå på de rödgrönas linje.

Gunnar Caperius tycker dock att vi redan har något i stil med ett klimatpolitiskt ramverk i Sverige. Som ett exempel lyfter han fram kontrollstation 2015, regeringsuppdraget som går ut på att stämma av klimatmålen under nästa år.

Miljöaktuellts nästa Fokus-seminarium handlar om rapportering & redovisning. Läs mer här.