Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhetsarbete

Hållbarhetsramverk som GHG-protokollet, SBTI, GRI och CDP är okända begrepp för många mindre företag.

Foto: Getty Images/CDP/GRI/SBTI/GHG

Därför halkar mindre bolag efter i hållbarhetsarbetet


Agenda 2030, miljöledningssystem och branschstandarder är de mest använda hållbarhetsverktygen hos mindre företag som Aktuell Hållbarhet talat med. Många vill ställa om men det finns ett antal stora utmaningar som bromsar ett mer avancerat arbete.

Publicerad: 5 januari 2022, 08:43

Sten Sjögren

Reporter

 

Tre av fyra små och medelstora företag jobbar med hållbarhet. Men hur de styr arbetet skiljer sig ofta från storföretagen, som lutar sig mot ramverk, riktlinjer och verktyg. Aktuell Hållbarhet har intervjuat sju mindre företag från olika branscher, som alla har ett hållbarhetsarbete i gång. Trots det är hållbarhetsramverk som GHG-protokollet, SBTI, GRI och Global Compact okända begrepp hos flera av dem och används inte – med enstaka undantag.

Samtliga företag utnyttjar ändå någon form av ramverk för att styra sitt hållbarhetsarbete. Utvalda globala mål i Agenda 2030 och branschstandarder för hållbarhet, liksom miljöledningssystemet ISO-14001 är verktyg som flera av företagen jobbar med.

Kunderna ställer inga krav

Skälen till att de frivilliga regelverk som större företag använder för att styra och redovisa sitt hållbarhetsarbete inte utnyttjas är flera, enligt de företag Aktuell Hållbarhet talat med. Framför allt handlar det om:

– Bristande resurser. I företag med få anställda sköts hållbarhetsarbetet ofta av någon i ledningen vid sidan av det övriga arbetet.

– Regelverken upplevs som krångliga och illa anpassade för mindre verksamheter.

– Obefintliga hållbarhetskrav hos kunder. Flera av företagen uttrycker ett starkt missnöje med att storföretag och offentliga beställare har hög svansföring inom hållbarhet utan att visa det i praktiken.

– Svag betalningsvilja. I praktiken slår lägsta pris ofta ut ett hållbart alternativ som kostar mer.

Vill bli bättre på jämställdhet

Ett av de företag som jobbar med Agenda 2030 är Sörens El i Hudiksvall med 50 anställda. Bolaget har inlett en satsning på hållbarhet, enligt vd Ewa-Lotta Sköld. Tre av FN:s globala mål har valts ut med fokus på jämställdhet, hållbar energi och hållbar produktion.

Sörens El i Hudiksvall börjar i liten skala med att göra små förändringar berättar.Ewa-Lotta Sköld.

Sörens El i Hudiksvall börjar i liten skala med att göra små förändringar berättar.Ewa-Lotta Sköld.

När det gäller övriga ramverk som SBTI, GHG-protokollet, GRI och Global Compact konstaterar Ewa-Lotta Sköld:

– Jag känner inte till dem och vi har börjat i liten skala att göra små förändringar.

Konkret handlar hållbarhetsarbetet bland annat om att öka andelen kvinnliga anställda i en mansdominerad bransch. Solenergi är en del av företagets affär och för att leva som man lär och spara energi har Sörens El satt upp solceller på det egna taket.

– Vi har en stor bilpark som är vårt svarta får. Det är dieselbilar och här behöver vi ta nästa steg.

Inköp av den första elbilen är på gång.

– Vi säljer solenergi, elbilsladdare och energilagring. Vår säljare behöver åka i en fossilfri bil, annars blir det inte trovärdigt.

”Om vi inte hade påbörjat det här arbetet hade vi inte fått avtalet”

Företagets kunder är såväl företag som offentliga verksamheter och privatpersoner. Ewa-Lotta Sköld är övertygad om att en satsning på hållbarhet betalar sig.

– Vi tog nyligen hem ett kontrakt med en stor rikstäckande kund. Om vi inte hade påbörjat det här arbetet hade vi inte fått avtalet, säger hon.

Lagafors i Laholm är ett annat företag som arbetar med Agenda 2030. Bolaget levererar rengöringssystem till livsmedelsindustrin. Fem av de globala målen har valts ut som ledstjärnor i arbetet.

Lagafors jobbar även enligt miljöledningsstandarden ISO-14001 men utan att vara certifierat.

Ett skäl till att företaget inte arbetar med exempelvis koldioxidmätningar enligt GHG-protokollet är att kunderna inte efterfrågar det. Bland kunderna finns rader av storföretag, allt från Scan och Ikea till Amazon och Coca-Cola.

– Stora företag gör stora utfästelser ibland och så lever de inte alltid upp till det, säger Lagafors vd och delägare Magnus Elmblad.

Återbrukar begagnad utrustning  

Ett annat skäl är att bolaget med 25 anställda har begränsade resurser. En stor del av hållbarhetsarbetet sköts av Magnus Elmblad själv. ”Inte alltid på betald arbetstid”, konstaterar han.

Fem av de globala målen är ledstjärnor för Lagafors i Laholm, säger vd Magnus Elmblad.

Fem av de globala målen är ledstjärnor för Lagafors i Laholm, säger vd Magnus Elmblad.

Företagets produkter hjälper kunderna att minska förbrukningen av vatten och energi, enligt Magnus Elmblad.

– Vi jobbar med olika projekt för att nå FN:s mål. Bland annat har vi kört i gång ett där vi återbrukar begagnad utrustning. Vi kan använda den för att sätta in utrusning hos en kund eller till reservdelar.

Lagafors deltar också i ett projekt för att minska vattenförbrukningen i Halmstad och Laholm, kommuner som drabbats av vattenbrist.

I praktiken slår lägsta pris ofta ut ett hållbart alternativ som kostar mer.

Flera företag använder olika branschstandarder för att styra hållbarhetsarbetet. Ett av dem är Sven Johansson Bygg med huvudkontor i dalsländska Ed. Bolaget har antagit ”Färdplan för en fossilfri bygg- och anläggningssektor” med målet att bli hållbart och klimatneutralt till 2045. Det första delmålet till 2022 är att kartlägga utsläppen och sätta klimatmål. Hittills har några mätningar av företagets totala klimatpåverkan inte gjorts.

Sätter egna krav 

– Vi har satt krav på oss själva att vi ska sänka koldioxidutsläppen från företagsbilarna, säger Maria Vogler, ansvarig för kvalitet, miljö och arbetsmiljö.

Miljöledningssystemet ISO-14001 är en annan standard företaget jobbar med och siktet är inställt på en certifiering.

– Eftersom vi inte är så stora har vi valt att anta de standarder som kommer via Byggföretagen.

I dag finns inte resurser för att jobba utifrån andra ramverk som SBTI eller GRI och det är heller inget som efterfrågas av kunderna, enligt Maria Vogler.

– Jag är ensam som jobbar med det här och jag arbetar även med andra frågor än just hållbarhet, säger hon.

Sven Johansson Bygg har bland annat byggt och renoverat skolor och andra kommunala byggnader. Det har hänt att företaget förlorat upphandlingar där beställaren inte prioriterat hållbarhet.

– Till slut är det ändå oftast plånboken som styr. På kort sikt upplevs det mer kostsamt om man ska jobba 100 procent hållbart.

Inhyrda ska omfattas om kollektivavtal

Att övertyga beställarna om att välja hållbara material och arbetssätt ser hon som en av de stora utmaningarna.

– Minskat spill är ett annat prioriterat område samt att vi satsar mycket på vår prefabtillverkning av väggelement som är ett hållbarare sätt att bygga på.

Ytterligare ett företag som tillämpar en branschstandard är åkeriet ARJ Transport med bas i Skara. Bolaget är godkänt i Åkeriföretagens hållbarhetscertifiering Fair Transport med krav på klimat, miljö och arbetsvillkor.

Emelie Jonsson.är driftschef och hålbarhetsansvarig på ARJ Transport.

Emelie Jonsson.är driftschef och hålbarhetsansvarig på ARJ Transport.

Större delen av fordonsparken på 25 fordon uppfyller de senaste utsläppskraven Euro 6 och en dryg tredjedel går på fossilfria bränslen som HVO och biogas, enligt företaget. ARJ ställer också krav på att även chaufförer som hyrts in från andra företag ska omfattas av kollektivavtal, enligt Emelie Jonsson som är driftschef och hållbarhetsansvarig på företaget.

SBTI, GHG-protokollet, Global Compact och GRI är inget hon kommit i kontakt med.

– Jag har aldrig hört om de här regelverken eller begreppen förut så jag kan inte uttala mig om dem.

Stor utmaning i transportsektorn

Satsningen på hållbarhet är inte någon självklar konkurrensfördel, konstaterar hon.

– Jag upplever att det finns många kunder som har önskemål och krav om hållbarhet men de vill inte betala vad det kostar, säger hon.

Hon tillhör andra generationen av ägarfamiljen i åkeriet med 50 anställda och är drivande i hållbarhetsarbetet som hon ägnar ett par timmar i veckan åt vid sidan om det övriga arbetet. I stort sett alla uppdrag förmedlas via transportjätten DB Schenker. Transportköparna är vanligtvis privata företag inom olika branscher. Lastbilarna kan exempelvis köra till Norrland med varor till Julas butiker och tillbaka söderut med pappersmassa.

– En utmaning är att slutkunden måste vara beredd att betala vad det faktiskt kostar. En hållbar transport blir lite dyrare.

Hon skulle gärna se att kunderna ställde krav på att transportföretaget ska vara certifierat av Fair Transport, något som inte görs i dag.

Svårt konkurrera med fossilvärmda grönsaker

Ett liknande dilemma finns i livsmedelsbranschen där Marcus Söderlind i Habo driver en Kravcertifierad grönsaksodling i växthus som värms upp med bioenergi. Han upplever att det är svårt att få betalt för hållbart producerade grönsaker, trots att de stora livsmedelskedjorna gärna pratar om hållbarhet.

Via andra odlare som säljer direkt till de stora livsmedelskedjorna har han fått info om att klimatkrav på odlarna enligt Science Based Targets intitative (SBTI) är på gång i branschen.

Hans egen odling levererar till grossister och har ännu inte fått något sådant krav från kunderna. Marcus Söderlind har själv gått på kurs i SBTI som han tycker är ”superkomplicerat”.

– Det blir väldigt mycket pappersprodukter, men blir det bättre i praktiken?

 

Det bromsar mindre bolags hållbarhetsarbete:

Resursbrist

Krångliga regelverk

Låga hållbarhetskrav från beställarna

Svag betalningsvilja

Marcus Söderlind, som också är ordförande i LRF Trädgård konstaterar att svenskodlade ekologiska tomater har svårt att konkurrera med billiga holländska tomater – konventionellt odlade i växthus som värmts upp med naturgas av fossilt ursprung.

Kommuner kan pusha utvecklingen

För att få säljas i exempelvis Coops hyllor krävs att svenska grönsaker är märkta ”Från Sverige” där den bakomliggande hållbarhetscertifieringen IP Sigill ingår. För ekologiska grönsaker krävs en Kravcertifiering. Märkningarna ställer krav på odlingsmetoderna och medför omfattande rapporteringskrav som det är svårt att få täckning för när produkterna konkurrerar med billiga importerade grönsaker, enligt Marcus Söderlind.

– Krav på hållbarhet upplevs som utvecklande, säger Philip Thunborg, Företagarnas hållbarhetsexpertFoto: Företagarna

– Krav på hållbarhet upplevs som utvecklande, säger Philip Thunborg, Företagarnas hållbarhetsexpert

Foto: Företagarna

Tre av fyra företag jobbar med hållbarhet, enligt en kartläggning från Företagarna. Brist på resurser är det största hindret för dem som inte gör det, enligt organisationens hållbarhetsexpert Philip Thunborg.

– Det blir mer och mer detaljerade regelverk och många av småföretagen har inte kompetensen som krävs. Det företagen ofta gör är att hyra in redovisningskonsulter som kan hantera de här bitarna.

Krav på hållbarhet upplevs av många företag som utvecklande, konstaterar Philip Thunborg. Avsaknad av krav där kunden bara går på priset kan däremot göra det svårt för företag som investerat i hållbar produktion.

– Kommuner och regioner kan använda incitament för att höja kraven. Men hos till exempel åkerier finns en frustration över att kraven är för lågt ställda.

Vill gå i bräschen

Ett företag som trots sin litenhet gett sig in på samma spelplan som de större företagen är Storbildsfabriken i Linköping. Där pågår förberedelserna för att börja mäta klimatpåverkan med hjälp av GHG-protokollet. Ett tufft åtagande för ett företag med bara sju anställda och som tvingats banta till följd av coronakrisen. Eventtält och vepor med företagsloggor samt digitala lösningar som videoväggar är några av de produkter Storbildsfabriken erbjuder sina kunder för att de ska synas i marknadsföringen.

Bland kunderna finns börsnoterade storföretag och därifrån märks ett ökat tryck kring hållbarhet.

– De godtar inte bara att vi säger att vi jobbar med hållbarhet. De vill veta hur vi jobbar med det och på vilket sätt vi kan mäta det, säger Storbildsfabrikens ägare och grundare David Bergman.

Än så länge handlar det inte om skarpa krav från kunderna på mätningar av växthusgaser, men David Bergman vill ligga steget före.

– Vi är ett litet företag men kan kanske gå i bräschen för att förändra en bransch, säger han.

Att få koll på klimatpåverkan i den egna verksamheten, scope 1 enligt GHG-protokollet, är första steget.

– Vi skulle kunna jobba flera stycken heltid med detta. Nu är vi två personer som sitter en halvdag i veckan tillsammans med en rådgivare från Almi. Det är vad vi mäktar med nu.

Utbytbar logo är en lösning

Aluminium och plaster i produkterna står för den största miljöpåverkan hos Storbildsfabriken, enligt David Bergman. Eventtält för flergångsbruk med utbytbar företagslogga är en av produkterna som företaget lanserat för att minska avtrycket.

Ett annat bolag som vågat sig på ett mer avancerat regelverk är familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning. Bolaget har i år publicerat sin första hållbarhetsrapport någonsin. Rapporten följer delvis GRI:s standard och har tagits fram i samarbete med 2030-sekretariatets vd Jakob Lagercrantz och en extern kommunikationsbyrå.

Företaget är också sedan många år certifierat enligt miljöledningssystemet ISO-14001.

Hållbarhet får inte enbart bli en fråga om hur man rapporterar, anser Linda Fransson, vd för Gnosjö Automatsvarvning.Foto: Gnosjö Automatsvarvning

Hållbarhet får inte enbart bli en fråga om hur man rapporterar, anser Linda Fransson, vd för Gnosjö Automatsvarvning.

Foto: Gnosjö Automatsvarvning

Men regelverk för hållbarhet är inget som imponerar på vd Linda Fransson.

– Det får inte bli en fråga om att man vinner matchen på hur man rapporterar.

Som självförsörjande på förnybar el utklassar Gnosjö Automatsvarvning de flesta storföretag när det gäller klimatpåverkan. Solceller på taket och ett eget vindkraftverk står för 97 procent av elen och resten är inköpt el från förnybara källor. Redan 1995 började företaget ta till vara värmen från skäroljor i produktionen och när bergvärme installerades 2001 kunde företaget göra sig kvitt oljeberoendet. Bolaget har i dag nollutsläpp av koldioxid från den egna verksamheten.

En stor del av de komponenter som företaget tillverkar säljs till fordonsindustrin via stora systemleverantörer. Men trots att biltillverkarna profilerar sig med hållbarhet märks inte mycket av det på förfrågningsunderlagen till Gnosjö Automatsvarvning.

– I dag är det bara pris som gäller. Det finns andra krav, men vi upplever inte att det är det kunden väljer, säger Linda Fransson.

 

 


Ämnen i artikeln:

Verktyg hållbar kommunikation

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.