Hållbarhetsarbete
Efter kritiken – så ser deltagarna på Stockholm +50
Publicerad: 2 juni 2022, 14:09
Intressanta samtal, men oklart vad miljötoppmötet kommer leda till, säger svenska och internationella deltagare på Stockholm +50.
Ämnen i artikeln:
Fn
Anino Emuwa. Foto: Daniel Boman
Anino Emuwa, managing director för Avandis Consulting och grundare av 100 Davos Women
Hur engagerar du dig under Stockholm +50
– Jag ska medverka i två ledarskapsdialoger och driver frågan om att öka kvinnors representation bland ledare i globalt beslutsfattande. Dessutom ska jag prata på sidoevent om ungdomar och miljöfrågor.
Lyssnar du på högnivåmötena?
– Ja, det är inspirerande tal men samtidigt en besvikelse att vi inte har kommit längre. Det pratas mycket om vad som sades på mötet 1972 och det är fortfarande långt kvar för att nå upp till de ambitionerna. Framstegen går för sakta.
Vad tror du mötet kan bidra till?
– Eftersom det är så mycket människor här med olika perspektiv kan mötet bidra till att lyfta frågorna brett. Ett bekymmer är att storföretagen inte verkar vara här. De är nödvändiga för att driva igenom omställningen.
Kommer konferensen kommas ihåg om ett år?
– Jag kommer att minnas den. Att en större allmänhet kommer göra det är jag inte lika säker.
Mats Pellbäck Scharp. Foto: Daniel Boman
Mats Pellbäck Scharp, hållbarhetschef på Ericsson
Hur deltar Ericsson på Stockholmskonferensen?
– Vi är med i paneldiskussioner och sidoevent för att prata om ny forskning och digitaliseringens möjligheter i klimatomställningen. Även om det är ett bredare fokus här än under kimatförhandlingarna är det relevant för oss att medverka i flera olika möten.
Hur ser du på de stora mötena med miljöministrar och regeringschefer?
– De sitter i sina förhandlingar hela dagarna så vi har inte någon större kontakt med dem här. Nu pratar vi med aktörerna runt omkring mötet. Sedan är vi även engagerade under förarbetet.
Vad tycker du om upplägget på mötet och den kritik som har riktats?
– Jag kan hålla med om att det är lite otydligt vad som gjorts av mötet. Samtidigt är det viktigt med fysiska möten och för Ericsson är det viktigt som en del i det globala arbetet.
Tove Ahlström. Foto: Daniel Boman
Tove Ahlström, vd för Global Utmaning
Vad vill du få ut av att vara på Stockholm +50?
– Jag både nätverkar och lyssnar på högnivåmötena för att höra vad världsledarna vill. Det är tydligt att alla vill väl och är frustrerade. De använder rätt ord men de måste ju också göra något. Det är ju de som har möjligheten.
Vad tror du om resultatet av mötet?
– Om det ska få samma genomslag som konferensen 1972 måste det komma något banbrytande. Då räckte det med att ta upp miljöfrågorna, nu krävs något betydligt större. Som ett beslut om att sluta ta upp kol och olja. Men det kommer nog inte hända.
Vad tycker du om upplägget på mötet?
– Det skulle kunna får ett jättegenomslag eftersom agendan är så bred. Men det kräver ett tydligt ledarskap från värdländerna Sverige och Kenya och det saknas. Innehållet och genomförandet är förvirrat och de verkar famla efter vad resultatet ska bli.
Harjeet Sing Foto: Daniel Boman
Harjeet Sing, strategic advisor på Fossil Fuel Treaty
Hur driver du dina frågor här?
– Vi är med i olika event och ledarskapsdialoger. Vi vill förklara hur fossila bränslen bidragit till miljöförstöring och klimatförändring och hur det måste hanteras kommande år.
Följer du högnivåmötena?
– Jag lyssnar på de mötena och pratar med delegater som är här. Jag hörde Guterres prata om vikten av att fasa ut fossilt och jag tycker att jag hör tydliga signaler från mötet som kan lägga grunden för de kommande 50 åren.
Hur ser du på kritiken om att det inte blir några bindande överenskommelser?
– Alla FN-processer kan inte vara bindande och det är inte det enda som krävs. Det här mötet ska fungera som en färdplan och skapa engagemang. Och bara för att något är bindande blir det inte heller alltid bra.