Fyra hållbarhetschefer avslöjar: Här är våra fem viktigaste verktyg

Verktyg. Trots att det redan finns många, behövs ännu fler. Det menar Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef på Lindex. Hon pekar på att hållbarhet som helhet är ett komplext begrepp med många delar; klimat, socialt, arbetsmiljömässigt, som var och ett behöver sina verktyg.

– Vi går in i en tid där vi behöver ännu fler verktyg för att aggregera data, följa upp och se att vi verkligen gör impact.

Vilka är då hållbarhetschefernas viktigaste verktyg? Aktuell Hållbarhet har talat med ett antal hållbarhetschefer inom olika verksamheter för att se vilka verktyg som är basen för alla, vilka som finns i olika branscher och vilka som fungerar bäst i deras vardagliga verksamhet. Det visar sig att vissa gemensamma verktyg och metoder finns, men också många branschspecifika och en hel del egenutvecklade utifrån egna utmaningar. I klimatarbetet står koldioxidutsläppen i fokus.

”Vi har nog runt 15 olika verktyg som vi jobbar med regelbundet.”

Basverktygen är ISO-certifieringar och GRI. Likadant är det med övergripande uppförandekoder i företaget och Global Compact.

– Det är hel och ren-nivå, säger Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.

Hans bästa hjälpreda i arbetet är Science Based Target Initiative.

– Det hjälper oss helt enkelt att räkna rätt på våra utsläpp.

Hamburgerkedjan Max räknar sina koldioxidutsläpp från ”lantbrukarens jord till gästens bord”, inklusive gästens resa till och från restaurangen, enligt GHG-protokollet, inklusive scope 3. Matproduktionen står för 80 procent av deras utsläpp så därför är det viktigt att inkludera även det, menar hållbarhetschefen Kaj Török.

Castellum använder även GRESB, ett stort internationellt benchmarkverktyg för bygg- och fastighetsbranschen där de rapporterar in sina data årligen. Liksom CDP och S&P Corporate Sustainability Assessment.

– Det är relevant för alla bolag, säger Filip Elland, som tycker det är ett bra sätt att få internationell jämförelse och inspiration.

De har även börjat fylla i uppgifter utifrån EU:s taxonomi och jämföra sig mot regelverket.

– Det kommer att bli ett jätteviktigt verktyg framöver. Men det finns massor av bekymmer med den i dag. Till exempel tar den bara hänsyn till energiförbrukning, inte material och byggnation, vilket är ett stort problem för hållbarhetsarbetet, säger Filip Elland.

Kaj Török på Max tycker att EU-taxonomin är för ”oklar”. För Anna-Karin Dahlbergs modeföretag är den inte särskilt intressant. Här finns däremot ett stort antal certifieringar för hållbara fibrer, kemikaliehantering i leverantörskedjor, märkningar för vattenåtgång i tillverkning och annat.

– Vi har nog runt 15 olika verktyg som vi jobbar med regelbundet, säger hon.

Ett av dem är Sedex, ett auditingverktyg som används för att se till att leverantörer och leverantörers leverantörer håller sig till den uppförandekod som Lindex satt upp.

Lindex viktigaste verktyg inom social hållbarhet är samtidigt företagets egna program, We Women, som de driver på de fabriker de samarbetar med.

– Det är där vi driver förändring och ser till att det går att jobba enligt vår uppförandekod. Det är ett HR-system, ett managementsystem, som hjälper fabrikerna att arbeta för jämställdhet.

Ett av Kaj Töröks bästa verktyg är den egna hållbarhetsplanen, där konkreta utmaningar som matsvinn och sociala hållbarhetsmål om djurhälsa och satsningar på jobb och utbildning för nya svenskar ingår. Ett viktigt mätverktyg som kompletterar IPCC:s klimatanalyser är dessutom matgästernas kvitton.

– Där ser vi hur nära vi är målet om varannan måltid utan rött kött till 2022.

Verksamhetsnära sifferverktyg är viktiga i vardagen. Men utan visioner framåt skulle ingen av dem klara sitt jobb.

– Agenda 2030 är en jättebra fyr och en bra strategisk kompass för oss när det gäller affärsutveckling, säger Pär Larshans på Ragn-Sells.

I det får han medhåll av alla Aktuell Hållbarhet har pratat med för den här texten. Den utgör grunden för de flestas hållbarhetsstrategi och SDG:erna ses som ett bra sätt att fokusera på sina utmaningar:

– Vi har valt mål 5, 6, 8, 12, 13 och så klart 17. De står där högst upp i vår hållbarhetsstrategi, säger Anna-Karin Dahlberg.

Även Parisavtalet är ett inspirerande målsnöre som till exempel Max jagar.

– Till 2050 bör vi komma ner till 0,5 kg koldioxidekvivalenter per måltid. Det innebär en minskning med 4 procent per år. Denna minskning är i linje med FN:s 1,5-gradersmål, säger Kaj Törkö.

Filip Elland på Castellum får kollegial utmaning av sju andra fastighetsbolag i olika länder i en europeisk tankesmedja kallad ETT. För att inspirera sin egen organisation och driva arbetet på sitt bolag framåt är Castellums budget ett viktigt verktyg. Han beskriver det som en ”tvärbudget ” i den ordinarie budgeten där de ställer krav och avsätter hållbarhetsbudget till de olika affärsområdena.

– Vi skär på tvären genom alla andras budgetar. Du får en effektiv styrning och kan göra skalfördelar. Så vi skapar lite tävlingskänsla i en intern benchmark genom våra ESG-nycklar, säger Filip Elland.

Filip Elland, hållbarhetschef, Castellum Foto: Amanda Lindgren

Filip Elland, hållbarhetschef, Castellum

Foto: Amanda Lindgren

Kaj Török, hållbarhetschef, Max Burgers Foto: Amanda Lindgren

Kaj Török, hållbarhetschef, Max Burgers

Foto: Amanda Lindgren

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex Foto: PICANTE.SE

Anna-Karin Dahlberg, hållbarhetschef, Lindex Foto: PICANTE.SE

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells Foto: Mattias Johansson majo.se

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells Foto: Mattias Johansson majo.se