Jeansgitarrer och smartare äggproduktion – 5 kliv mot ökad hållbarhet

Gamla jeans blir gitarr

Gitarren är gjord av återvunnet material från gamla jeans. Foto: Lennart Sjoberg

Gitarren är gjord av återvunnet material från gamla jeans. Foto: Lennart Sjoberg

Ett träliknande material har tagits fram genom återvinning av gamla jeans. Materialets specifika utseende och egenskaper har visat sig attrahera flera olika branscher. TWOOD (textil-wood) som materialet heter var främst aktuellt till möbelindustrin men då materialet visade sig ha ett unikt ljud har användningen även blivit aktuellt för musikindustrin. Prototyper av gitarrer har visat sig ha hög potential. Materialet är estetiskt tilltalande, miljömässigt hållbart och framtaget med en teknik som ger ett hårt material med liknande egenskaper som trä. Fördelen är inte bara att spillmaterial blir en resurs utan också att textilen omvandlas och får helt nya egenskaper och nya användningsområden. Materialet har tagits fram av det företaget TWOOD från Jonsered.

Svensk sallad odlas året om

Nu kan sallad odlas inomhus i Sverige året runt, Foto: South_agency

Nu kan sallad odlas inomhus i Sverige året runt, Foto: South_agency

På Ljusgårdas fabrik i Tibro skördar och packas salladen på beställning för att den ska vara så nyskördad som möjligt när den når butik. I en klimatcertifierad inomhusodling växer salladen 365 dagar om året. Salladsplantorna växer upp i en sluten miljö. Inga bekämpningsmedel används, då inga skadedjur finns i anläggningen. Vattensystemet är cirkulärt, vilket gör att vattenförbrukningen är drygt 90 procent lägre än vid traditionell odling. Eftersom plantan inte har besprutats behöver den inte sköljas eller på andra sätt behandlas efter skörd. Det gör att salladen håller längre. Importerad sallad besprutas oftast, har långa transporter, hög vattenförbrukning och flera sköljningar krävs för att få salladen ren. Idag står importerad mat för 60 procent av vår klimatpåverkan när det kommer till livsmedelsproduktion och över 70 procent av de frukter och grönsaker vi äter är importerade.

Brittisk/ australisk drönare planterar träd

Drönaren ska användas främst vid utmanande terräng Foto: evandrorigon

Drönaren ska användas främst vid utmanande terräng Foto: evandrorigon

2024 ska AirSeed-drönaren ha planterat 100 miljoner träd. Drönaren använder artificiell intelligens och dataintelligens och är ett nytt last- och leveranssystem som identifierar och lokaliserar utsedda målområden med GPS-koordinater. Drönaren skjuter två fröplantor på marken per sekund. Planteringen pekas sedan ut på kartläggningssystemet som också tar hänsyn till väderförhållanden på planteringsdagen. Detta gör att drönaren kan återvända på en spaningsflygning via samma rutt och kartlägga trädtillväxt. AirSeeds planteringssystem är 80 procent billigare än nuvarande planteringsmetoder och 25 gånger snabbare än manuella metoder. Tekniken ska främst vara funktionell för avlägsna områden som är svåra att komma åt på grund av utmanande terräng eller skogsbränder. Det är det brittiska ingenjörs- och teknikföretaget CAL International som har slagit sig ihop med den australiska företaget AirSeed Technologies som ligger bakom projektet.

Verktyg som hanterar livsmedelsrelaterade utsläpp

Det kan vara svårt att veta vilka produkter som är bra för miljö och klimat. Foto: Goran13

Det kan vara svårt att veta vilka produkter som är bra för miljö och klimat. Foto: Goran13

Ett Pricerunner för mat med smarta filter för klimat, miljö, schysta villkor, pris och hälsa, så beskriver företaget Food Fighters deras tjänst. Allt du behöver är en inköpslista och de erbjuder dig marknadens mest hållbara produkter till bästa pris varje gång du handlar. Tjänsten är gratis för de som använder den medan livsmedelskedjorna betalar när användarna av tjänsten handlar hos dem. Tjänsten sorterar ut den mest hållbara maten till det bästa priset och coachar konsumenten till nya klimatsmarta val. Företaget menar att konsumenten kan halvera sina livsmedelsrelaterade utsläpp utan att sluta äta något som de äter i dag. Det innebär en minskning på cirka 1 ton koldioxid per person och år. Food Fighters arbetar forskningsbaserat och samarbetar bland annat med RISE, Research Institutes of Sweden. Tjänsten är under uppbyggnad men det går att anmäla sig som testkund under utvecklingsperioden. 

Könssortering av hönsägg 

Hållbarare äggproduktion med könsortering. Foto: danaibe12

Hållbarare äggproduktion med könsortering. Foto: danaibe12

En metod för könssortering av nylagda ägg där enbart ägg som ska bli hönor kläcks fram medan tupp-ägg och obefruktade ägg kan tas tillvara som mat-ägg. Syftet är att få en mer hållbar äggproduktion. Fördelar som metoden för med sig är minskad tidsåtgång, mindre yta, hälften så mycket äggskal ska destrueras och att inga tuppkycklingar längre behöver avlivas. Tekniken mäter automatiskt 20 ägg åt gången utan mänsklig inblandning. Dataprocessningen kan ge stabila algoritmer som fungerar tillfredsställande för könssortering avseende hönornas ras, diet, ålder och så vidare. Dataprocessning, mjukvara, elektronik, uppdateras och anpassas till de framtagna metoderna och därmed blir metoden tillämpbar direkt i kläckeriet och för den vidare industrialiseringen. Metoden har tagits fram av DANSiC och Swedfarm.