Vd:n ryter till: Låt inte hållbarhetsarbete bli en godhetsstämpel

”Här är vår hållbarhetsrapport!”

Jon Karlung lämnar över ett papper med en programförklaring på fyra punkter. Det är allt som behövs, menar vd:n för internetleverantören Bahnhof med 300 anställda och 1,7 miljarder kronor i omsättning. 

Några dagar innan Aktuell Hållbarhet träffar Jon Karlung på Bahnhofs kontor i centrala Stockholm lägger han upp en bild av en ukrainsk soldat med gevär på Twitter. Till bilden skriver han att företaget sponsrar medarbetare i Ukraina med prylar som en del av sin hållbarhetspolicy. Med prylar menar han skyddsutrustning och vapen.

– Vi säger lite skämtsamt att det finns en Bahnhof-pluton som deltar i kriget. Att ta parti för Ukraina ser jag som ett konkret hållbarhetsarbete. Vi har haft medarbetare där i 20 år och att ställa upp för dem handlar både om ett direkt stöd och att stå upp för demokratin.

Att stötta medarbetare i Ukraina med vapen har blivit en del av Bahnhofs hållbarhetsarbete. Foto: Twitter

Frågor som rör demokrati och yttrandefrihet har blivit definitionen för Bahnhofs hållbarhetsarbete Och enligt Jon Karlung kan det innebära kontroversiella beslut som att köpa vapen eller ägna sig åt civil olydnad.

– Hållbarhet blir lätt en godhetsstämpel och det bekväma är att skriva att alla ska vara trevliga och snälla. Men så ser inte verkligheten ut och man behöver inte bädda in allting i fluff. Stå i stället för det du gör.

Därav Bahnhofs nedbantade hållbarhetsrapport. Företaget omfattas av den obligatoriska hållbarhetsredovisningen, men Jon Karlung står fast vid att de fyra punkterna räcker.

– Ju längre hållbarhetsrapporterna blir, desto mer verkar det finnas att dölja. Ta bara Ericsson och Telia som exempel. Vi jobbar med värderingarna som ryms inom hållbarhet, men lägger inte någon energi på fluffiga ordmassor som mest handlar om att försörja en armé av konsulter. Använd tiden till riktigt hållbarhetsarbete i stället.

För Jon Karlung handlar det om att deklarera sina grundvärderingar och utgå från dem. Något som i hans eget fall inneburit att han 2013 visade upp inspelade samtal med Säpo som då ville ha direkttillgång till svenskars e-post, såväl som att Bahnhof nu släpper igenom den proryska sajten Russia Today. 

– EU:s policy är att blockera Russia Today. Men jag tror på ett öppet internet och trots att jag är helt emot Rysslands anfallskrig är det bättre att propagandan synliggörs än att den censureras. Att stötta Ukraina med vapen och släppa igenom ryska sajter är två sidor av hållbarhetsarbetet.

Hur självklart är det att stötta med vapen, vad skulle det innebära om de används för att begå krigsbrott till exempel?

– Det är en hypotetisk fråga. Risker måste värderas och just det påverkar inte vårt beslut. I krig förekommer elände men det är Ryssland som begår ett brott och Ukraina som behöver hjälp. 

Personlig integritet, massövervakning och demokrati är komplexa hållbarhetsaspekter som följer med att leverera internettjänster till en halv miljon hushåll. Energiåtgången i de serverhallar som Bahnhof upprättat är en annan.

– Elbristen är en fara och jag har pratat med en firma om att bygga en liten modulär kärnreaktor i Hjorthagen. Nu visar det sig att den firman har samarbeten i Ryssland så det blir inget med det, dessutom är det nog inte helt lätt att få tillstånd för det. Men kärnkraft kan inte exkluderas med hållbarhetsargument, jag tror det är ett utmärkt komplement till sol och vind.

Hur ser du på branschens klimatpåverkan?

– Det är en energikrävande verksamhet, men det är det även att skicka fysiska brev och papperstidningar. Sedan tar vi tillvara på överskottsvärmen i våra serverhallar och leder in den i Stockholms och Malmös kraftvärmenät. Min ambition är att vi etablerar serverhallar utomlands och då skulle vi nog inte välja ett land med mycket fossil energi. Det skulle bli kontraproduktivt eftersom vi har en grön profil. 

Finns det inte då anledning att rapportera hållbarhetsarbetet?

– Det skulle inte vara så lätt att ta fram våra utsläpp och jag vet inte heller vad det skulle tillföra. Min bild är att hållbarhetsrapporter snarare används för att dölja problem än att reda ut dem.