Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhetsredovisning

– Ska vi lyckas nå klimatmålet måste priset på koldioxid öka globalt, säger Erik Thedéen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Inför regelstormen: ”Att sätta pris på klimatrisker ligger i allas intresse”

Erik Thedéen är generaldirektör på Finansinspektionen och drivande i arbetet med en global standard för hållbarhetsredovisning. Nu ger han sin syn på finanssektorns roll i klimatomställningen och vågen av ny hållbarhetsreglering i Europa och världen.

Publicerad: 18 augusti 2021, 10:39

Mikael Salo

mikael.salo@aktuellhallbarhet.se

När tsunamin av ny hållbarhetsreglering drar in över Sverige, Europa och världen är det i mångt och mycket finanssektorn som påverkas, exempelvis av EU-taxonomin. Finansinspektionen, som ansvarar för tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning för finansiella marknader och företag, har fått en allt mer framskjuten roll. 

”Alla förutsättningar för att gå i mål är på plats.”

Erik Thedéen är myndighetens generaldirektör som allt mer ofta syns och hörs i diskussionen om finanssektorns nya roll. Han är också ordförande för arbetsgruppen Sustainability Task Force inom Iosco och är drivande i arbetet med att utveckla en global standard för hållbarhetsredovisning. 

Berätta om din roll på Iosco och vad som är på gång?

– En klimatstandard ska vara klar redan till FN:s globala klimatkonferens, Cop26, i november. Och man har redan börjat bredda arbetet till att omfatta fler hållbarhetsfrågor. Både IFRS Foundation, som tar fram globala standarder för finansiell redovisning, och Iosco, den globala organisationen för värdepapperstillsyn, har nyckelroller. IFRS står för själva utvecklandet av den nya standarden. Det sker i nära samarbete med de ledande standardsättarna. Därtill sätter IFRS nu upp en ny styrelse för hållbarhetsredovisning, som ska arbeta parallellt med styrelsen för finansiell redovisning. Iosco överser arbetet och ska utvärdera att standarden uppfyller krav på innehåll och trovärdighet. Det i sin tur är en förutsättning för att länder runt om i världen ska kunna arbeta in standarden i sina redovisningskrav. 

Erik Thedéen berättar att Iosco, precis som många av sina medlemmar, tagit stora kliv framåt i sitt engagemang för en hållbar finanssektor. 

– För några år sedan var frågan knappt uppe på agendan, det tog tid för organisationen att vakna, men idag är det en av Ioscos absolut högsta prioriteringar och det är välkommet.  

Hur sannolikt är det att en global standard för hållbarhetsredovisning verkligen realiseras? 

– Alla förutsättningar för att gå i mål är på plats. Vi har redan har passerat flera viktiga milstolpar och arbetet har en stark uppbackning inte minst av tongivande globala organisationer som G20, Internationella valutafonden, Världsbanken, World Economic Forum och OECD. Den privata sektorn är minst lika pådrivande som reglerarna. Samtidigt är det en komplex och global fråga. Jag är ödmjuk inför det faktum att det är en utmanande uppgift att sätta de gemensamma detaljerna även när vi har en gemensam vision. Men jag är optimistisk och går allt som det ska så har vi redan nästa år en global standard på plats. 

”Det finns en viktig drivkraft i den ökade insikten i att det inte finns något motsatsförhållande mellan sunt hållbarhetstänk och värdeskapande.”

Vad tror du blir effekten? 

– Det finns en rad skäl till att vi driver det här arbetet så hårt. Först och främst, bättre information är prio ett. Att få en gemensam standard på plats innebär att vi kan börja prissätta risker på ett korrekt sätt, och utifrån det kan investeringar styras bort från ohållbara, och därmed långsiktigt olönsamma verksamheter. Också möjligheterna kommer att bli tydligare, vilket bidrar till att hållbara verksamheter kan få tillgång till kapital och att nödvändiga investeringar blir av. På det här sättet värnar vi den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet och bidrar samtidigt till omställningen. 

Tre röster om Erik Thedéen och FI

”Erik har som generaldirektör för FI en viktig roll i omställningen och det personliga ledarskap och engagemang han uppvisar är inspirerande.” 

– Johan Kuylenstierna, ordförande, Klimatpolitiska rådet.

 

”Att rapportera kring företagets påverkan på och strategier kring miljö, klimat och människor behöver bli lika naturligt som att rapportera om företagets finanser. Annars kan inte investerare bedöma riskerna korrekt, vilket förstås är centralt för finanssektorn.”

– Maria Wetterstrand, vd, Miltton Europe, fd politiker och partiledare (MP)

 

”Det är spännande och kul att se en tidigare moderat statssekreterare ta sig an klimatfrågan på det sätt som Erik Thedéen gör. ”

– Nina Ekelund, vd, Hagainitiativet

En annan positiv effekt är enligt Erik Thedéen global jämförbarhet. Idag är det svårt att jämföra två företag med varandra eftersom alla redovisar på olika sätt, det finns en uppsjö av standarder att välja mellan. Erik Thedéen tar två konkurrerande stålbolag som exempel. 

– Hur mycket energi konsumerar de? Hur stora är utsläppen? Hur arbetar de för att ställa om sina verksamheter mot lägre utsläpp? Och hur slår olika typer av klimatscenarier mot deras verksamhet? Som investerare måste du ha den typen av information för att kunna fatta korrekta investeringsbeslut.

”Det kan vara frestande för företag att vänta in den utvecklingen. Min starka åsikt är att de har allt att vinna på att förbereda sig genom att använda ett internpris på sina utsläpp.”

Finanssektorn ska bli en katalysator för klimatomställning och bidra till uppfyllnad av de globala målen. Hur ser du på sektorns nya roll och uppdrag?

– Klimatomställningen förutsätter omfattande politiska beslut, och stora investeringar i infrastruktur och teknologi. Som jag sa tidigare, den finansiella sektorn kan påskynda omställningen genom att prissätta klimatrisker. Det ligger i allas intresse - inte minst deras egna – att de förvaltar den möjligheten på bästa sätt. Det finns en viktig drivkraft i den ökade insikten i att det inte finns något motsatsförhållande mellan sunt hållbarhetstänk och värdeskapande. Tvärtom. Det innebär att finanssektorn kan vara en stark katalysator – inte minst genom att ställa krav på företag som de finansierar att ställa om. Men finansiella företag är mellanhänder, och ska de kunna göra rätt behöver de rätt information från företagen som de finansierar. Det har de inte i dag. Vårt arbete med att ta fram en global redovisningsstandard handlar just om att undanröja det hindret och göra det möjligt för finansiella företag att göra sitt jobb.

Hur tänker och känner du personligen för klimat och hållbarhetsutmaningarna världen står inför? 

– Jag känner starkt för att vi måste arbeta globalt med framförallt klimatfrågan. Om Sverige lyckas och ingen annan gör det så löser vi ingenting. Sen är det bra att Sverige går före, men vi måste alltid även jobba för internationella lösningar. Och det är just därför arbetet inom Iosco är så inspirerande. Där är vi med och påverkar de stora länderna. Vi gör skillnad på riktigt.

”Att få en gemensam standard på plats innebär att vi kan börja prissätta risker på ett korrekt sätt, och utifrån det kan investeringar styras bort från ohållbara, och därmed långsiktigt olönsamma verksamheter.”

Erik Thedéen anser också att priset på koldioxid måste öka globalt för att vi ska lyckas nå klimatmålen.

– Det kan vara frestande för företag att vänta in den utvecklingen. Min starka åsikt är att de har allt att vinna på att förbereda sig genom att använda ett internpris på sina utsläpp. Då kan klimatriskerna på riktigt komma in i deras investeringskalkyler, och de kan framtidssäkra verksamheten. Samtidigt underlättar och snabbar det på omställningen. Investerare har en viktig roll, de kan få fler företag att vara proaktiva genom att ha en aktiv dialog med dem om internpris. Det ligger också i deras egna intresse, eftersom de får bättre koll på sina risker. 

Ett orosmoment som Erik Thedéen ser i dag är grönmålning inom finanssektorn.

– Mycket positivt sker nu, men jag är oroad för att privatpersoner riskerar att luras in i gröna investeringar på grund av grönmålning. Skulle det ske i stor omfattning så riskerar vi som vill att finanssektorn ska bidra till omställningen att få svårt att övertyga omgivningen att sektorn kan vara en bra kraft i omställningen. Här har vi och seriösa aktörer inom branschen ett viktigt ansvar att se till att trovärdigheten bibehålls och stärks. Reglering är ett viktigt verktyg, men här måste också ledningarna på banker, försäkringsbolag och andra finansiella aktörer, tillsammans med dess branschorganisationer, ta ett stort ansvar. i

Inom EU har det presenterats och förhandlas just nu omfattande förslag på ny lagstiftning inom hållbarhetsområdet. Det pratas om en tsunami av reglering. Vad är din bild av det som sker nu? 

– Det är bra att EU ligger i framkant. Samtidigt är det centralt att vi också på global nivå får till en ökad transparens och jämförbarhet. Det momentum vi ser i dag är ett tydligt tecken på att allt fler ser det behovet. Sen finns det förstås utmaningar. Det kommer alltid att finnas delar som inte är anpassat för svenska förutsättningar. Det här är också nya frågor och mycket sker parallellt. Vi behöver därför löpande utvärdera och vid behov anpassa reglerna. Att branschen och vi är i en intensiv utvecklingsfas förutsätter också tät dialog för att få processer och praxis på plats. Vi genomför därför olika typer av insatser – rundabordssamtal, möten med branschföreningar, dialogmöten – för att diskutera och informera om ny lagstiftning, lyssna och svara på företagens frågor. Vi kommer till exempel i närtid ha ett rundabordssamtal för att diskutera juridiska frågeställningar med anledning av de nya reglerna.

Utbildad reservofficer

Namn: Erik Thedéen.

Aktuell med: Ordförande för arbetsgruppen Sustainability Task Force inom IOSCO och drivande i arbetet med att utveckla en global standard för hållbarhetsredovisning.

Titel: Generaldirektör Finansinspektionen.

Ålder: 57 år. Bor: Spånga.

Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Utbildad reservofficer i svenska flottan.

Karriär: Har varit analytiker och strateg på Riksbanken, JP Bank samt fondförvaltaren Brummer & Partner. Erik har även varit biträdande generaldirektör för Riksgälden och vd för Nasdaq OMX Stockholmsbörsen. 2010 utsågs han till statssekreterare hos finansmarknadsminister Peter Norman och 2015 utnämndes han av regeringen till ny generaldirektör för Finansinspektionen.

Vad tycker du om EU:s gröna taxonomi? 

– En sak är säker, vi behöver snabbt ställa om mot lägre utsläpp. Då behöver vi ha en gemensam bild av vad som är att betrakta som långsiktigt hållbara verksamheter. I den meningen är taxonomin ett viktigt verktyg som gör att vi kan identifiera de bolag som verkligen ligger i framkant i klimat- och miljöarbetet. Men det finns en del kommunikativa utmaningar och det är svårt att komma överens om de krav som verksamheter ska uppfylla, där finns inte minst olika syn i olika länder. Men i stort så tycker jag att det finns en stor potential att taxonomin blir ett kraftfullt verktyg. 

Hur kopplar det globala arbetet an till det europeiska och även svenska? 

– Det finns ett starkt driv inom EU att driva hållbarhetsfrågan, samtidigt kommer det internationella arbetet nu med full kraft. Här finns ett engagemang som vi aldrig sett tidigare. USA:s omsvängning och Bidens vilja att snabbt klimatstäda efter Trump är förstås en viktig faktor. Att vi koordinerar mellan det globala arbetet och regional utveckling, inte minst inom EU, är något som vi trycker hårt på. Vi har inom Iosco varit tydliga med att en global standard för hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en gemensam grundnivå. Vill vi i EU gå längre kan vi också göra det, där tanken är att det ska vara enkelt att bygga vidare på den globala standarden.

Vad är Finansinspektionens roll i omställningen och exempelvis implementeringen av taxonomin? 

– Hållbarhet kopplar på ett tydligt sätt till alla våra uppdrag – som både handlar om att värna finansiell stabilitet och konsumentskyddet, och att verka för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Vi behöver se till att finansiella företag hanterar hållbarhetsrisker och drar nytta av möjligheterna. Då bidrar vi också till omställningen. En av våra huvuduppgifter som tillsynsmyndighet är att stärka informationskedjan genom god transparens i alla led, det är också något som tydligt kopplar till alla våra mål.

Vad gäller de nya EU-regelverken berättar Erik Thedéen att Finansinspektionen inledningsvis fokuserar på implementerings- och genomförandefrågor. 

– Vi har, främst via branschorganisationerna, en dialog med dem som berörs av reglerna. Det arbetet kommer att fortsätta med olika informationsinsatser inför att nya krav införs stegvis.

”Samtidigt, reglerna har tagits fram på kort tid med hög ambitionsnivå, och de är komplexa. Det innebär förstås utmaningar.”

I ett remissyttrande ifrågasätter ni att Finansinspektionens tänkta uppdrag att granska om finansaktörers underliggande investeringar uppfyller de miljömässiga kraven i EU-taxonomin. Varför? 

– Ja, det råder en oklarhet kring hur långt FI:s tillsynsansvar sträcker sig. Vi är inte ensamma över att fundera kring detta, vi har en kontinuerlig dialog med tillsynsmyndigheter i andra länder och många pekar på den här oklarheten. Vi är en finansiell tillsynsmyndighet, och den kompetensen kan vi använda till att utöva tillsyn över att dokumentation upprättats och upplysningar lämnats i enlighet med taxonomiförordningen. Men att granska om en underliggande investering uppfyller de miljömässiga kraven i granskningskriterierna kräver helt annan kompetens. Det kan handla om en investering i skogsbruk eller energiförbrukningen i fastigheter. Det vi pekar på i vårt remissvar är att det skulle vara både kostsamt och ineffektivt att bygga upp en sådan kompetens hos FI, och att samarbete med andra myndigheter kan behövas. Vi kommer behöva hitta former för detta i Sverige, på ett sätt som är samhällsekonomiskt effektivt. Och i det sammanhanget behöver tillsynsansvaret klargöras.

I ert remissyttrande ifrågasätter ni också det rimliga i att pensionsstiftelser ska behöva följa taxonomiförordningen. Hur resonerar ni där? 

– Vår rättsliga analys visar att det inte verkar rimligt att pensionsstiftelser ska vara skyldiga att följa förordningen. En pensionsstiftelse har inte har några egna pensionsåtaganden utan den förvaltar arbetsgivarens tillgångar. Därmed tillhandahåller den inte pensionsprodukter och pensionsplaner, den typen av finansiella produkter som taxonomiförordningen syftar på. Däremot behöver pensionsstiftelser arbeta med och integrera klimat och hållbarhet i sina verksamheter och riskhanteringen. 

Ser du några risker i utvecklingen av ny reglering? 

– Vi är generellt positiva till regelutvecklingen inom EU, och vi ser också en efterfrågan från branschen för att få regler på plats som bidrar till en jämn spelplan och ökad tydlighet. Samtidigt, reglerna har tagits fram på kort tid med hög ambitionsnivå, och de är komplexa. Det innebär förstås utmaningar. Dessutom, många finansiella företag har verksamhet internationellt och investerar också globalt, därför behöver regelutvecklingen inom EU vara i linje med utvecklingen globalt. Det är något som vi arbetar aktivt för att få till. Annars kan vi bli kvar i ett läge där företagen ska uppfylla olika regler och förväntningar, och då kvarstår den administrativa börda som många företag upplever i dag. 

Ett viktig förändring i den föreslagna reviderade hållbarhetslagen, CSRD, är att hållbarhetsredovisning statusmässigt jämställs den finansiella rapporteringen. Vad kommer det att få för konsekvenser? 

– Detta är en avgörande faktor, det är ett tydligt signalvärde som innebär att företag måste ge en sammanhängande berättelse av hela sitt värdeskapande – finansiellt, socialt och miljömässigt. Reglerna förtydligas nu också genom att omfatta tydligare krav på vilken information mer specifikt som företagen ska lämna, något som är otydligt i NFRD, och möjliggör transparens och jämförbarhet. I och med att informationen ska lämnas som en del i förvaltningsberättelsen så kommer det ingå i revisorns granskningsuppdrag och hållbarhetsinformationen måste revideras av tredje part. Detta är positivt då det ger en helt annan kvalitetsstämpel på informationen som är oerhört betydelsefull för aktörer på den finansiella marknaden. 

Regeringen gav för ett drygt år sedan Finansinspektionen i uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörers klimatrapportering samt hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Vad innebär det här arbetet och hur går det?  

– En viktig del av vårt arbete är att både vi och företagen bättre ska förstå omfattningen av omställningsrisker. Vi trycker också på att företagen behöver öppet redovisa vilka klimatrelaterade risker de har i sina portföljer. Ett sätt att räkna på omställningsrisk är att mäta portföljers förenlighet med Parisavtalets klimatmål. Under 2020 genomförde vi därför också en pilotstudie där vi mätte försäkringsföretagens portföljers förenlighet med klimatmålen. Det här arbetet fortsätter nu med fokus på bankernas kreditportföljer. Vi uppmanar också finansiella företag att använda sig av tillgängliga analysverktyg för att mäta riskerna. Det här är centralt för att kunna integrera klimatrisker i riskhanteringen, och också för att de ska kunna vara mer transparenta kring de omställningsrisker som de har i portföljerna.

 


Ämnen i artikeln:

Rapportera hållbarhetsriskerIntegrerad rapportering

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.