Förändring av LOU är ett måste om offentlig sektor ska få hållbara och framtidssäkrade byggnader

Svenska staten, kommuner och regioner upphandlar för dryga 800 miljarder kronor varje år. Ungefär hälften av den summan, 400 miljarder kronor kommer från upphandlingar inom bygg och fastighetsbranschen. Trots denna höga siffra och trots Sveriges ambitiösa mål om klimatneutralitet 2045, saknas fortfarande konkreta krav på klimatpåverkan och andra hållbarhetsaspekter vid offentlig upphandling. Här vill vi se skarpare och tuffare krav på oss som byggherrar och projektutvecklare.

Bygg- och fastighetsbranschen står för drygt 20 procent  av Sveriges utsläpp, 35 procent av landets avfall och 40 procent av vårt lands energianvändning. Sverige har med rätta höga förväntningar på att byggsektorn ska ställa om för att svara upp mot landets klimat- och miljömål. Som beställare har offentlig sektor en unik möjlighet att visa att hållbarhetsomställningen är på allvar och att, så att säga, leva som man lär. Så går det tyvärr inte till i dag utan alltför ofta sker utvärdering enbart på pris och ej i kombination med klimatpåverkan.

Utöver arbete med klimat- och miljöpåverkan så har byggsektorn ett stort behov av
att arbeta med mänskliga rättigheter och hälsorisker på arbetsplatser och hos leverantörer. Utmaningarna är välkända för branschen, och många goda exempel finns på hur ett aktivt arbete och tuffa krav rensar bort oseriösa aktörer. Offentliga beställare har ett ansvar att upprätta förfrågningsunderlag och sätta utvärderingskriterier i upphandlingsprocessen så att de aktörer som ser mellan fingrarna på branschens problem och erbjuder låga priser på bekostnad av mänskliga rättigheter inte släpps igenom.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) är det viktigaste verktyget för att styra hur offentliga upphandlingar utförs, och vilka faktorer som värderas när offentliga verksamheter väljer leverantörer. Idag finns inget krav på att hänsyn ska tas till klimatutsläpp och andra hållbarhetsfrågor, vilket i praktiken leder till ett kortsiktigt ekonomiskt fokus. Att skattemedel inte ska spenderas med hållbarhet och klimat i åtanke framstår år 2022 som otidsenligt, och inte i linje med Sveriges omställningsplaner eller klimatmål.

Som fastighetsägare som bygger och förvaltar för offentliga hyresgäster brottas vi regelbundet med frågan. Vi har antagit egna tuffa klimatmål och arbetar gärna branschövergripande med hållbarhetsfrågor. Ett tydligt mål är att erbjuda våra offentliga hyresgäster riktigt hållbara och framtidssäkrade byggnader, men vi ser i fall efter fall hur LOU försvårare detta. Möjligheten att utvärdera på bästa pris inkl. hållbarhetskriterier finns men nyttjas alltför sällan. Vi välkomnar därför tydliga och mätbara krav på hållbarhet och långsiktighet från våra offentliga beställare, och av den anledningen vill vi att:

● lagkrav ska omfatta miljömål

● lagkrav ska omfatta klimatmål, både under drift och byggskede

● lagkrav ska omfatta mål/riktlinjer för arbete med mänskliga rättigheter

Vi tror att en snabb hållbarhetsomställning i alla sektorer är långsiktigt det bästa för Sverige och även för svenska bolag som dessutom bidrar till att forcera kommersialisering av innovationer. Vi som utvecklar fastigheter för offentliga hyresgäster vill se den efterfrågan som vi behöver för att kunna vara med och driva utveckling och omställning av svensk byggsektor på ett snabbt och skalbart sätt. För att Sverige skall nå det ambitiösa klimatmål som riksdagen antog 2017, är vi beroende av att byggbranschen ställer om på riktigt och ökar takten. Med tydliga krav och riktlinjer, som sätter ramarna för vad som belönas och hur offentliga medel används kan förändring ske på riktigt. Dessa riktlinjer kommer markera för hela branschen vad som kommer att styra långsiktigt och på det sättet kan vi ställa om till mer hållbara, klimatsmarta och miljövänliga alternativ och lösningar.

På samma sätt som LOU hittills har varit ett framgångsrikt verktyg för att skapa ekonomisk konkurrens och skapa möjligheter för alla aktörer så måste LOU från och med nu fungera som ett verktyg för en hållbar omställning och skapa möjligheter att konkurrera till förmån av klimatet och miljön.

Linda Schuur, Hållbarhetschef, Intea

Sara Jägermo, Fastighets- och Hållbarhetschef, Vacse