Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag08.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Lag och rätt

Miljörättsprofessor: Västkustens ålgräsängar måste bevaras

Publicerad: 16 Mars 2020, 12:28

Västkustens ålgräsängar är starkt hotade på grund av bland annat bryggor.

Foto: Pixabay

Ny forskning visar vilka ålgräsängar som är viktigast att bevara. Men för att det ska ske behöver lagstiftningen förtydligas enligt miljörättsprofessor.


För att rädda den hotade livsmiljön ålgräsängar skulle lagstiftningen behöva ge ett mer direkt skydd, exempelvis i strandskyddsdispenser och vid tillstånd för vattenverksamhet. Det anser Lena Gipperth, miljörättsprofessor vid Göteborgs universitet.

Ålgräsängar är en viktig livsmiljö i de nordliga delarna av Atlanten och Stilla havet som har stor betydelse för många marina växter och djur, bland annat för viktiga kommersiella fiskarter som torsk. Men livsmiljön är starkt hotad i dag. Enligt forskare vid Göteborgs universitet har ålgräsängarnas utbredning minskat dramatiskt i Kattegatt och Skagerrak sedan 1980-talet och orsaken är främst en övergödning, överfiske samt exploatering av kusterna.

En internationell forskargrupp ledd av forskare vid Göteborgs universitet berättar nu att man tagit fram en ny metod för att identifiera vilka ålgräsängar vid svenska kuster som är särskilt känsliga och värdefulla, samt vilka ålgräsängar som bör restaureras inför framtiden. 

Studien har utförts i södra Bohuslän i områden där över nittio procent av ålgräset förlorats sedan 1980-talet.

”För att skydda och bevara hotade ängar i våra kustområden krävs snabba insatser inom planering och förvaltning baserade på effektiva vetenskapliga metoder”, säger Marlene Jahnke, huvudförfattare till studien och forskare vid institutionen för marina vetenskaper, i en kommentar.

Enligt Lena Gipperth, som varit inblandad i en del av forskningen om ålgräs, visar forskningen att det nu är viktigt att bevara det ålgräs som finns kvar. Ändå tas inte alltid tillräcklig hänsyn till detta när tillståndsmyndigheter exempelvis beviljar strandskyddsdispenser för nya bryggor eller tillstånd för vattenverksamhet.

– Ofta när man bedömer vilken inverkan en brygga har på omgivningen så tittar man väldigt lokalt. Den nya studien visar på vikten av att förstå hur olika områden är beroende av varandra. Detta liksom tidigare exploatering bör vägas in i avvägningen mellan intresset av en ny brygga eller marina och förstörelsen av även ett litet ålgräsområde, säger Lena Gipperth. 

Enligt Lena Gipperth framgår det väldigt tydligt i miljöbalkens nya kapitel 6 om miljökonsekvensbeskrivning att man ska ta hänsyn till kumulativa effekter, det vill säga små effekter som var för sig är små men som tillsammans leder till en stor miljöpåverkan. Men det skulle tillsyns- och tillståndsmyndigheterna enligt henne även behöva göra i mindre ärenden såsom anmälningar om vattenverksamhet och strandskyddsärenden.

Vad krävs för att det ska bli så?

– Jag skulle tycka att det var bra om det blir tydligt i lagstiftningen att man måste ta hänsyn till kumulativa effekter, både i strandskyddslagstiftningen och i prövningen av vattenverksamheter och så vidare. Det är inte så att vi inte har regler, men de är inte så tydliga. Precisera kan man göra antingen via lagstiftning, i förordningar eller föreskrifter eller genom praxis, säger Lena Gipperth till Aktuell Hållbarhet.

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.