Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Taxonomi

Företagen som hamnar utanför: ”inte den enda lösningen på alla hållbarhetsutmaningar”

Publicerad: 22 april 2022, 11:19

Foto: Getty Images

Taxonomin är full av hål som gör det svårt att se vilka företag som kan kallas gröna och inte. Skogsbruk och livsmedel hamnar utanför, visar den första rapporteringen enligt regelverket.


Ämnen i artikeln:

Skogsbruk

Skogsjätten Stora Enso är ett av de företag som hamnar utanför taxonomin. Fondförvaltare och andra kapitalplacerare är ålagda att använda klassificeringen när de marknadsför finansiella produkter. Men enligt taxonomin är Stora Enso ingen grön investering.

Endast 5 procent av bolagets försäljning omfattas av klimatmålen i taxonomin, enligt företagets hållbarhetsrapport. Merparten av bolagets skogsbruk är inte klassat som hållbart i regelverket.

Carl Norell, presschef på Stora Enso.

– Vi kan konstatera att Stora Enso står helt bakom taxonomin, men det klart viktigaste och största segmentet för Stora Ensos bidrag till klimatmålen är produkter från skogen som ersätter till exempel plast och cement. EU har emellertid ännu inte definierat konkreta kriterier för hur klimatsmarta produkter från skogen kommer att behandlas inom taxonomin, uppger bolagets presschef Carl Norell i ett mejlsvar. 

När det gäller bolagets möjligheter att attrahera kapital skriver han:

– Flera delegerade akter av taxonomin kommer ut i framtiden. Det är därför tidigt att svara på eventuella effekter innan vi vet vad vi har att förhålla oss till. Tills vidare rapporterar vi den del av vår verksamhet som i dag omfattas av taxonomin, det vill säga våra skogsinnehav.

Medan nordiskt skogsbruk faller utanför taxonomin omfattas kärnkraft och naturgas. Kritiker ifrågasätter om reglerna motverkar sitt syfte och i stället blir ett verktyg för grönmålning.

”Taxonomin är inte den enda lösningen på alla hållbarhetsutmaningar”

I år behöver bolagen bara rapportera i vilken utsträckning deras verksamhet omfattas av klimatmålen i taxonomin. Branscher som energi, tillverkning, transporter och bygg har valts ut därför att de bidrar mest till utsläppen inom EU, enligt EU-kommissionen.

Företag blir alltså inte automatiskt gröna för att deras aktiviteter omfattas av taxonomin. Det är först när det visar sig om verksamheten klarar EU:s fastställda granskningskriterier som det avgörs. Bolag som omfattas har alltså en potential att förbättra sig och bli klassade som mer hållbara på finansmarknaden. Men de som inte omfattas saknar den möjligheten. Och de är många.

Detaljhandel är en av de branscher som står utanför taxonomin. Svenska handelsjättar som Axfood och Clas Ohlson bedömer att deras huvudsakliga verksamhet inte ingår i taxonomin. Endast 0,1 procent av Axfoods försäljning på 58 miljarder omfattas, enligt företagets hållbarhetsrapport.

– Vi är inte ett tillverkande bolag utan vi köper in produkter från våra leverantörer, säger Emma Lindh, hållbarhetscontroller hos Axfood.

Taxonomin fångar varken branschen, tillverkningen hos leverantörerna eller transporterna. Därmed blir Axfood varken klassat som hållbart eller icke hållbart enligt taxonomins klimatkriterier. Åtminstone inte i regelverkets nuvarande form.

– Det betyder inte att vi inte jobbar med de här frågorna, säger Emma Lindh.

Även Axfood har placerat sig högt på Aktuell Hållbarhets lista över börsens mest hållbara bolag. Trots att bolaget hamnar utanför taxonomin ser Emma Lindh ingen risk att bolaget hamnar i strykklass på aktiemarknaden.

– Investerarna ställer samma frågor till oss som till andra, säger hon.

Klädtillverkning är en annan aktivitet som inte tas upp i taxonomin trots att modeindustrin står för en stor klimatpåverkan globalt. Det betyder att branschen tills vidare slipper bekänna färg.

De branscher som ingår i taxonomin står för 80 procent av utsläppen i Europa, enligt EU-kommissionen. I praktiken är det bara de största börsbolagen som behöver redovisa sina aktiviteter och där ingår inte leverantörsledet.

Karl-Oskar Olming, chef för banken SEB:s hållbarhetsstrategi.

Karl-Oskar Olming, chef för banken SEB:s hållbarhetsstrategi, sitter med i EU:s expertgrupp för att utveckla taxonomin.

– Taxonomin är inte den enda lösningen på alla hållbarhetsutmaningar, säger han och pekar på kommande regelverk som den nya rapporteringsstandarden CSRD.

– CSRD ger den största bredden och här finns också förslaget om due diligence av hållbarhet i leverantörskedjan, säger han.

Karl-Oskar Olming räknar med att taxonomin kommer att ge en bättre bild av hållbarhetsarbetet i företagen när EU:s samtliga sex miljömål är på plats. Om taxonomin utvidgas till att omfatta fler aktiviteter kan den också bli mer användbar. Idag behöver investerarna titta på en rad andra faktorer när de bedömer hållbarhetsarbetet i företagen.

– Investerarna är ganska vana vid att plocka från olika håll, säger han.

De omfattas inte av taxonomin

Majoriteten av alla företag. Rapporteringen gäller börsbolag med mer än 500 anställda. I Sverige berörs bara ett hundratal av totalt drygt en miljon företag.

 

Ikea, drivmedelsbolaget Preem och Stenas verksamheter inom sjöfart och återvinning är onoterade och berörs inte av taxonomins rapporteringskrav.

 

Bolag utanför EU. Exempel: Astra Zeneca med huvudkontor i Storbritannien och ABB med hemvist i Schweiz lämnar ingen taxonomirapport.

 

Axfood, Clas Ohlson och andra detaljhandelsföretag.

Klädtillverkning, flyg och en rad andra branscher ingår ännu inte i rapporteringen.

 

Leverantörer till storföretagen. 

 

Sten Sjögren

Reporter

Ämnen i artikeln:

Skogsbruk

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.