Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Taxonomi

Debatten om EU:s sociala taxonomin har varit hård. Nu fortskrider processen.

Foto: bearsky23/ Getty

Starka känslor om social taxonomi - så fortskrider processen

EU:s framlagda förslag om en social taxonomi väcker starka känslor redan på ritbordet. Ett hot mot fri företagsamhet, enligt motståndare. Ett effektivt verktyg för att hantera sociala risker, menar förespråkare. Aktuell Hållbarhet reder ut tar pulsen på debatten och berättar hur den fortsatta processen ser ut.

Publicerad: 18 november 2021, 15:28

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

I juli lämnade EU:s plattform för hållbar finansiering ett förslag på en social taxonomi. I stället för att bedöma verksamheters utsläpp, förmåga till klimatomställning och avtryck kring biologisk mångfald som EU:s gröna taxonomi, föreslås den sociala taxonomin bedöma verksamheters påverkan på sociala frågor, till exempel mänskliga rättigheter och levnadslöner.

I en så kallad vertikal dimension ska den sociala taxonomin kategorisera ekonomiska verksamheter som kraftigt bidrar till social utveckling som till exempel utbildning och vattenförsörjning. Den vertikala dimensionen föreslås också kategorisera ekonomiska verksamheter med negativ social påverkan som till exempel vapentillverkning eller spelverksamhet.

”Med en social taxonomi utvecklad för företag skulle definitionerna stärkas upp”

Samtidigt föreslår EU:s arbetsgrupp att den sociala taxonomin också ska ha en horisontell dimension som värderar företagsaktiviteter oavsett verksamhet. Här skulle exempelvis företags arbete med säker arbetsmiljö, mångfald och inkludering samt hantering av mänskliga rättigheter kunna räknas in. I utkastet finns också förslag om krav på en jämn könsfördelning i styrelser, ansvarsfull skatteplanering och bonussystem baserade på hållbarhetsresultat.

Alla EU:s taxonomiförslag är först och främst riktade mot finansaktörer och syftar till att styra om kapital i hållbar riktning samt att undvika grönmålning av finansiella instrument. Karl-Oskar Olming, head of sustainability strategy, policy and governance på SEB, är en av experterna i EU:s plattform för hållbar finansiering. Han säger att en social taxonomi skulle kunna innebära att finansaktörer får mer vägledning kring hur finansiella flöden kan styra mot sociala hållbarhetsmål.

– Det kan öka tydligheten om vilka investeringar som kan generera positiva sociala effekter, till exempel genom minskad negativ social påverkan eller via produkter och tjänster med positiv påverkan, fortsätter han.

”Sociala effekter går inte att standardisera på det sätt som den här gruppen tycks tro”

Karl-Oskar Olmings före detta kollega på SEB, Marie Baumgarts som var med och arbetade fram EU:s första taxonomiförslag, den gröna taxonomin, har nu gått vidare till KPMG där hon ansvarar för företagets hållbarhetsrådgivning. Hon menar att en social taxonomi skulle innebära att företag kan styra mot sociala mål på ett mer stringent sätt än vad de kan göra i dag.

– I dag arbetar många med FN:s hållbarhetsmål, och det är bra, men eftersom det ofta blir på en ganska hög nivå är det svårt att jämföra och utläsa vad som gör mer nytta än något annat. Med en social taxonomi utvecklad för företag skulle definitionerna stärkas upp och därmed skulle transparensen och jämförbarheten öka, vilket borde bli positivt för företag som ligger långt framme i frågorna eller som erbjuder produkter och tjänster med starkt socialt fokus, säger hon.

Sedan EU:s konsultation kring den sociala taxonomin avslutades i augusti har det växt upp en politisk storm kring förslaget – både i Sverige och andra länder.

”Förslaget präglas starkt av en misstänksamhet mot den privata äganderätten och det fria företagandet”

I Sverige har flera ledarskribenter riktat hård kritik mot förslaget som bland annat har kallats ”ett hot mot fri företagsamhet” och en ny variant av löntagarfonder. Också Svenskt Näringsliv har riktad hård kritik mot förslaget i sitt remissvar.

Svenskt Näringsliv anser bland annat att upplägget i grunden är feltänkt då det bortser från att avvägningar mellan sociala mål ofta avgörs av lokala, nationella förutsättningar och ”mer eller mindre subjektiva preferenser”.

– Intentionen är det inget fel på, problemet är upplägget. En sådan här taxonomi skulle helt enkelt inte ge önskvärda resultat. Sociala effekter går inte att standardisera på det sätt som den här gruppen tycks tro. Det är grunden till vår kritik. Det krävs helhetsbedömningar för att avgöra vad som är socialt hållbart. Verkligheten är inte så enkel som EU här vill göra gällande, säger Jonas Berggren, internationell analyschef på Svenskt Näringsliv, till Aktuell Hållbarhet.

”Ska det fria företagandet vara fritt från socialt ansvar som mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter?”

Svenskt Näringsliv skriver också att den sociala taxonomin visar alla tecken på att kunna utvecklas till en mycket tung administrativ börda för företagen. Dessutom anser Svenskt Näringsliv att förslaget om den sociala taxonomin berör lönepolicys och anställningsförhållanden som direkt påverkar nationell arbetsrätt, inklusive den svenska modellen med kollektivavtalsförhandlingar. Liksom att inkludering av bolagsstyrningskriterier kan påverka såväl nationella regler som äganderätten.

 

Social taxonomi – så fortskrider processen

• November 2021: EU:s plattform för Hållbar Finansiering att lämna ett slutligt förslag på social taxonomi till EU-kommissionen. Här väntas ett antal väsentliga förändringar från den tidigare versionen med anledning av synpunkter som lämnats in i konsultationen.

• December 2021: I slutet av december väntas EU-kommissionen lämna besked om arbetet med den sociala taxonomin ska fortsätta. Mycket tyder på att EU-kommissionen ser positivt på förslaget. Dock är det mycket möjligt att beslutet från kommissionen försenas.

• Våren 2022: Om EU-kommissionen väljer att gå vidare med den sociala taxonomin är de troligt att arbetsgruppen får förtydliga den sociala taxonomin ytterligare och dela upp den på samma sätt som man gjort med den gröna taxonomin som är uppdelad i sex miljömål.

• Efter våren 2022: EU-kommissionen kommer också att behöva uppdatera den övergripande taxonomiförordningen så att den sociala taxonomin kan inkluderas där. Precis som den gröna taxonomin kommer den sociala taxonomin att hanteras som en så kallad delegerad akt. Slutresultatet blir därmed en EU-förordning och inte ett EU-direktiv.

I debatten har den sociala taxonomin också kallats för en ”röd taxonomi” som ska ha tagits fram från vänsterhåll.

”Ett grundproblem med den sociala taxonomin är att intresset från finansmarknaderna inte är särskilt stort, vilket har lämnat fältet fritt för ett framgångsrikt lobbyarbete av vänsterkrafter och intresseorganisationer. Förslaget präglas starkt av en misstänksamhet mot den privata äganderätten och det fria företagandet”, skriver till exempel Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industris ledarsida den 7 oktober.

”Det finns en risk för att mer beslutsmakt hamnar hos EU på bekostnad av de nationella parlamenten”

En person som är mycket kritisk mot att den sociala taxonomin diskuteras ur höger- och vänsterperspektiv är Parul Sharma, människorättsjurist och före detta ordförande för regeringens Agenda 2030-delegation. Den sociala taxonomin är direkt kopplad mot målen i Agenda 2030 och Parul Sharma tycker att det är oroväckande att hållbar utveckling beskrivs som en radikal vänsteridé.

– Ska det fria företagandet vara fritt från socialt ansvar som mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter? För mig är det ett märkligt och oinformerat förhållningssätt. Forskning visar att minskad ojämlikhet också leder till ett minskat ekologiskt fotavtryck, säger hon.

Parul Sharma tycker också att en social taxonomi skulle stärka det arbete som företag måste göra med anledning av EU-kommissionens beslut att införa ett lagstadgat krav på genomlysning, due diligence, av risker kopplade till både miljö och mänskliga rättigheter i företagens leverantörsled.

– Due diligence-kravet innebär att företagen måste identifiera, adressera och hantera verksamhetens effekter på mänskliga rättigheter och miljön genom hela leverantörskedjan. Lagen kommer med största sannolikhet med sanktioner för de som inte efterlever och legalt stöd till dem som drabbats av företag i tredje land, samt med ett förbud mot import av produkter som kan kopplas till svåra brott mot mänskliga rättigheter som exempelvis tvångs- eller barnarbete.

Det är också svårt att belägga att arbetet med den sociala taxonomin påverkats från vänsterpolitiska grupperingar i EU. Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk säger till exempel till Aktuell Hållbarhet att vare sig hennes parti eller parlamentets vänstergrupp ännu tagit ställning till den sociala taxonomin.

– Det finns en risk för att mer beslutsmakt hamnar hos EU på bekostnad av de nationella parlamenten. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss att socialpolitik eller arbetsmarknadspolitik ska avgöras på EU-nivå, säger hon.

Samtidigt är hon positiv till att den sociala taxonomin förväntas kräva att en ekonomisk aktivitet utförs enligt internationella principer om mänskliga rättigheter och anständiga arbetsförhållanden som FN och ILO tagit fram.

– Det borde ju vara en självklarhet egentligen. Det är viktiga regelverk för att minska exploateringen av utsatt arbetskraft.

Vid sidan om den politiska diskussionen finns förstås den viktiga frågan om vad den sociala taxonomins intressenter tycker om förslaget. Det vill säga finansmarknadens hållbarhetsanalytiker och hållbarhetsansvariga på företag som påverkas av taxonomin.

”Jag hade behövt en social taxonomi de senaste tio åren”

Josefin Johansson, som är hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken, säger att hon är positiv att de sociala frågorna kommer upp på agendan, men ser samtidigt en utmaning då de sociala hållbarhetsfrågorna är extremt komplexa.

– Om EU-kommissionen lyckas så skulle taxonomin kunna bli ett mycket användbart verktyg. Det största användningsområdet för oss blir sannolikt inom området sociala obligationer. Här skulle en taxonomi göra det lättare att sätta de sociala ramar som definierar projekt. En social taxonomi skulle givetvis också kunna användas på aktiemarknaden, säger hon.

Vad det gäller debatten kring den sociala taxonomin tycker hon att det är väl tidigt att rikta kritik. Samtidigt ser hon risker med att det kan bli tungt för företag att rapportera in den data som behövs och att mindre aktörer kan missgynnas.

– Men den kritiken är inte unik för den sociala taxonomin, säger hon.

Karl-Oskar Olming och Marie Baumgarts har, förutom erfarenhet från arbetet med att ta fram taxonomiförslag, lång erfarenhet som hållbarhetschefer på företag.

– Jag hade behövt en social taxonomi de senaste tio åren. I avsaknad av den har jag ofta fått tänka själv för att hitta rätt tolkning av alla internationella standarder för att tillämpa dem rätt. Så från mitt perspektiv är plattformens arbete inte en dag för tidigt, säger Marie Baumgarts.

På frågan om hur företag bör agera med anledning av den sociala taxonomin svarar Karl-Oskar Olming att det beror på vilken exponering mot sociala risker som företaget har.

– För företag som sysslar med aktiviteter som har en inneboende positiv social påverkan skulle jag titta på möjligheten att optimera intäkter som uppfyller taxonomin, såsom till exempel fastighetsförvaltning med fokus på billiga hyresrätter. För företag som är exponerade mot sociala risker skulle jag titta på hur olika investeringar eller specifika utgifter skulle kunna inkludera sociala förbättringar som skapar mätbara effekter genom att använda taxonomin.

 


Ämnen i artikeln:

Social hållbarhetGlobala hållbarhetsmålenEu-kommissionenEuSvenskt Näringsliv

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.