Svensk solenergi: ”Nettodebitering kan få fart på branschen.”

2030 kan Sverige producera fyra terawattimmar solel och lika mycket solvärme. Men då krävs långsiktiga spelregler och en tydlig energipolitik, menar branschorganisationen Svensk Solenergi.

Den stora frågan för den svenska solbranschen just nu är att få till en nettodebitering av småskalig solelsproduktion. Alltså ett system där den som genererar egen el till nätet kan kvitta sitt överskott mot senare användning hos elnätsföretaget.

– Det fattas ett riksdagsbeslut om hur ett sådant regelverk ska formuleras, och vilka villkor som ska gälla. Om hur man ska värdera energin i båda led, och vilka tidsperioder som ska nettodebiteras – månads-, kvartals eller årsvis? säger Lars Andrén, ordförande i Svensk Solenergi.

Idag finns det vissa energibolag som gör det på eget initiativ, men branschorganisationen vill ha ett politiskt beslut så att regelverket blir enkelt att tyda och tillämpa för brukarna.

– Tydliga regler för nettodebitering kan öka intresset från villaägare och andra mindre abonnenter att installera solcellsanläggningar, samtidigt som det skapar nya affärsmöjligheter för elbolagen, säger Lars Andrén.

Han menar att det skulle få den inhemska marknaden att växa radikalt.


Fasadintegrerade solceller. Foto: www.svensksolenergi.se

– Vi har redan sett att det fungerar i Europa, till exempel i Danmark. Tyskland har gått ett steg längre – där får man betalt för solelen, tack vare en garanterad inmatningstariff. Det finns lite olika varianter, men det viktigaste är att man får till själva nettodebiteringen, och att regelverket blir enkelt, tydligt och långsiktigt.

Svensk Solenergi efterlyser även en långsiktig och målinriktad politik för just solenergiområdet, och att Boverket inför enhetliga byggregler, så att det finns en enhetlig byggprövning av till exempel takmontage.

– Idag bedöms det från kommun till kommun, och då blir det väldigt spretigt. Det är viktigt med en enhetlig och långsiktig politik för solenergin. Vi efterlyser även långsiktiga marknadsstöd och ökade satsningar på forskning, utbildning och information.


Solpaneler som även fungerar som avskärmare. Foto: www.svensksolenergi.se

Han poängterar även vikten av att öka kännedomen hos de som bygger och förvaltar fastigheter. När beställarledet känner till förutsättningarna måste föreskrivande led sätta sig in i teknikområdet och börja projektera bra anläggningar.

Vad kommer vi att få se för tekniska lösningar framöver?
– Något riktigt spännande är att man i allt större utsträckning börjar koppla solvärme till fjärrvärmenäten. Och så har vi det här med tak- och fasadintegrerad teknik där solfångaren eller solcellerna får en extra funktion i byggnaden utöver att producera energi. Det kan vara att man använder dem till exempel för solavskärmning, som balkongräcken eller som taktäckningsmaterial, säger Lars Andrén.