Svenskt forskarlag bakom ny kärnkraftslösning

Ett forskarlag på KTH i Stockholm har lyckats lösa ett grundläggande tekniskt problem som stått i vägen för en ny generation kärnkraft, den så kallade "fjärde generationen".

Forskarna har tagit fram en stålvariant som klarar rostangrepp från smält bly, den metall som man vill använda som kylmedel i nästa generations kärnkraft i stället för vatten som används i dagens reaktorer.

– Efter fyra års forskning har vi varit framgångsrika. De här stålvarianterna har visat sig vara helt oangripna av rost efter två år. Det öppnar för utveckling av blykylda reaktorer, säger forskningsledaren Peter Szakalos på KTH till Sveriges Radio.

I dagens kärnkraft kyls normalt bränslet med vatten i stora bassänger. Det innebär en risk. Vid olyckan i Fukushima blev det härdsmälta efter jordskalvet och tsunamin, vattnet ångade bort och radioaktivitet läckte ut. Men bly kokar vid mycket högre temperaturer, det reagerar inte med vatten och det leder till färre problem med restvärme i reaktorhärden.

Fjärde generationens kärnkraft gör det dessutom möjligt att utnyttja bränslet upp till 100 gånger bättre än idag, avfallsmängden blir högst en procent av den som kommer från dagens kärnkraft och avfallet är bara skadligt för människan i 1000 år, till skillnad från dagens avfall som är skadligt i upp till 100 000 år.

Tanken är att tekniken ska användas på platser där kyla och mörker omöjliggör vind- eller solkraft mer än halva året. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH, talar om små isolerade samhällen i Arktis eller i Kanada. Där får man ofta energi från dieselaggregat. Dieseln är klumpig att hantera och måste flygas in, något som gör att elpriset blir väldigt högt. Men med en liten blykyld reaktor, byggd på plats, skulle priset sjunka till 2-3 kronor per kilowattimme.

Detta har gjort att tekniken mötts av intresse från bland annat kanadensiska politiker och myndigheter som nu vill utföra test under fem års tid. Om projektet är lyckat kan tillstånd ges 2019 och en liten reaktor kan vara i drift 2024.

Fem forskarlag i världen konkurrerar om idén. Det specialstål som KTH-forskarna tagit fram kommer från en stor svensk tillverkare och nu funderar man över hur produktionen ska kunna göras kommersiell. Enligt Janne Wallenius vill den svenska regeringen inte satsa några skattepengar på projektet men i Frankrike, Ryssland och Belgien satsar man på försöksreaktorer.