Sverige missar chansen till grön produktion av flygbränsle

DEBATT. Utredningen ”Biojet för flyget” föreslår flera åtgärder men missar en huvuduppgift, förslag som ger produktion av förnybart flygbränsle i Sverige. Det krävs en särskild kvot för biodrivmedel från skogen, skriver Tomas Nilsson, vd på biodrivmedelsföretaget Sekab, och Didrik von Seth, generalsekreterare för resebranschföreningen SRF.

Tomas Nilsson, Sekab och Didrik von Seth, SRF

I mars lämnade regeringens utredare Maria Wetterstrand utredningen ”Biojet för flyget” till klimatminister Isabella Lövin. Nyligen gick remisstiden ut och nu startar arbetet med att ta fram förslag som snabbt minskar flygets klimatpåverkande utsläpp.

Huvudförslaget i utredningen är att införa en reduktionsplikt för förnybart flygbränsle, som innebär att leverantörer av flygbränsle måste blanda in en viss andel biojet i det bränsle de säljer till flygbolag som flyger från svenska flygplatser. Från 2021 föreslås inblandningen vara 1 procent, för att öka till 30 procent 2030.

Det är ett bra förslag. Inte minst innebär långsiktigheten, med ökande krav på inblandning, att det finns goda förutsättningar för att det sker investeringar som skapar produktion av bioflygbränsle. Investerare kan därmed se hur stor efterfrågan av bioflygbränsle kommer vara det kommande decenniet.

Men utredningen misslyckas med en av huvuduppgifterna. I direktiven står att utredaren ska visa hur vi bäst kan få igång ”en långsiktig och storskalig produktion av biodrivmedel för flyg i Sverige.” Mängden bioflygbränsle som tillverkas i Sverige kommer dock vara klart begränsad, som förslagen är utformade nu. Inte heller kommer svenska råvaror användas i någon större utsträckning.

Det här är olyckligt. Såväl statsminister Stefan Löfven som vice statsminister Isabella Lövin, finansminister Magdalena Andersson och vice finansminister Per Bolund har under året betonat att Sverige ska göra sig oberoende av fossil olja och i stället börja producera svenska biodrivmedel.

Utredningen skriver att Sverige har mycket goda förutsättningar att producera biodrivmedel av restprodukter från både skogs- och jordbruket.

Bioflygbränsle kan produceras på flera sätt. I dag grundar sig världsproduktionen på råvaror som oljor och fetter, en process som i princip motsvarar biodieseln HVO för vägtrafik. Produktionen sker nästan uteslutande utomlands.

Utvecklingen inom flygbränsleproduktion riskerar därför bli densamma som för vägsektorn, där importerad HVO undergräver möjligheterna för svenska biodrivmedel. HVO är inte heller oproblematiskt ur ett miljö- och klimatperspektiv, då palmolja väntas öka kraftigt som råvara.

För att skapa förutsättningar för svensk produktion, baserad på svenska råvaror, bör regeringen utforma liknande regler som i Norge. Även i grannlandet införs nu en kvotplikt, men där med krav på att en del av bioflygbränslet måste utgöras av biodrivmedel gjorda på till exempel restprodukter från skogs- och jordbruk.

Utredningen föreslår att Energimyndigheten ska analysera om det behövs stöd för att utveckla produktionsanläggningar för bioflygbränsle i Sverige. Vi anser att redan biojetutredningen borde ha fått i uppdrag att göra den analysen, för att kunna föreslå åtgärder. I stället bör regeringen nu skyndsamt ge Energimyndigheten uppdraget att lägga fram skarpa förslag.

Utredningen vill också införa en möjlighet att upphandla bioflygbränsle i statliga ramavtal. Vi vill gå längre, och föreslår att det bör vara ett krav. Staten och dess myndigheter är en av inrikesflygets största kunder, därför är det rimligt att staten tar ett större ansvar än i dag för att tjänsteresorna sker hållbart.

Den svenska flygindustrin har som mål att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030, och att alla flygplan som lyfter från svenska flygplatser ska vara fossilfria 2045. Det är en målsättning vi skriver under på.

För att nå dit måste flyget så snabbt som möjligt bli hållbart. Svenskars flygresande bidrar till skatteintäkter och därmed välfärd både i Sverige och i länder vi reser till. Dessutom har flygindustrin stor betydelse för hela det svenska näringslivet. Med en inhemsk tillverkning av förnybart flygbränsle kan vi också skapa nya arbetstillfällen och tillväxt i Sverige.

Och till sist, genom att bli självförsörjande på bioflygbränsle, kan vi göra oss kvitt beroendet av importerade bränslen och råvaror som ibland har tveksam klimatnytta.

Tomas Nilsson,
vd på kemi- och biodrivmedelsföretaget Sekab
Didrik von Seth,
generalsekreterare i resebranschföreningen SRF