Trädjordbruk kan minska klimatförändringarna

DEBATT. Om vi ska klara FNs Klimatkonventions mål krävs en omfattande omställning av markanvändning, som skogs- och jordbruk. Det visar den specialrapport som släpptes av FNs klimatpanel förra veckan. Agroforestry, trädjordbruk, tas upp som en av lösningarna.

Vi-skogen har stor erfarenhet av agroforestry, trädjordbruk Foto: Vi-skogen

En rapport som släpptes i förra veckan av FNs klimatpanel visar att jordbruk och annan markanvändning står för 23 procent av människans utsläpp av växthusgaser. En omställning av markanvändningen till mer hållbart jordbruk, och att hejda skogsskövling och ökenspridning, är därför nödvändigt för att nå klimatkonventionens mål, att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och åtminstone väl under två grader. Jordens medeltemperatur var i juli 1,2 grader högre jämfört med förindustriell tid, den högsta temperatur som uppmätts för en enskild månad.

Rapporten visar på en rad lösningar i livsmedelssystemet, från produktion till konsumtion – till exempel så måste matsvinnet minska. Agroforestry, trädjordbruk, tas upp som en av lösningarna för att nå en hållbar matproduktion.

Agroforestry, att plantera träd bland grödor, bidrar både till minskad klimatpåverkan och klimatanpassning. I odlingssystemet binds kol i träd och mark. Agroforestry hjälper också människor att anpassa sig till klimatförändringars effekter då träd kan bidra till minskad erosion och markförbättring, skapar motståndskraft mot skadeinsekter, torka och översvämningar. Agroforestry möjliggör en mångfald av mat- och inkomstkällor träd kan bidra med frukt, nötter, djurfoder, byggnadsmaterial och eldningsved, och till ökad bördighet. Agroforestry bidrar därmed till ökad resiliens och minskar människors sårbarhet för klimatförändringar, men även prisförändringar av grödor och mat. Odlingssystemet kan även bidra till biologisk mångfald.

Resultatet blir säkrare och större skördar, och möjlighet till mer varierad kost och ekonomisk säkerhet till bonden, som kanske kan skicka sina barn till skolan eller investera i sitt lantbruk för överskottet.
IPCC rapporten tar upp att kostnader idag för att investera i en omställning måste ställas mot framtida kostnader av klimatförändringar om markanvändningen inte ställs om.

Vi-skogen har arbetat med hållbara jordbruksmetoder i östra Afrika sedan början av 80-talet, och vår erfarenhet visar att omställningen till agroforestry, i samspel mellan praktiker och experter, varken behöver bli kostsam eller ta särskilt lång tid. Vinsterna för familjerna är både kort- och långsiktiga. De över 110 000 bondefamiljer som arbetat med Vi-skogen och ställt om sina jordbruk under 2018 har ökat sina inkomster med i snitt 16 procent. Agroforestry är inte beroende av kostsamma tekniska lösningar utan bygger på traditionell och lokal kunskap, i samspel med nyare kunskap, där experter och bönderna som har kunskap om det jordbrukssystem och ekosystem de lever i, utvecklar en hållbar markanvändning i samspel med de ekosystemtjänster som kan producerar där.

Rejäla satsningar på agroforestry är ett av svaren på den nödvändiga omställningen av världens lantbruk. Agroforestry bidrar till ett flertal av de 17 globala målen för hållbar utveckling på en gång.

Det är viktigt att länder ser till att agroforestry och annan hållbar markanvändning integreras i policies, och att de investerar i utbildning kring agroforestry. Det svenska biståndet stödjer redan omställning till hållbar markanvändning som hållbart jordbruk i utvecklingsländer, men bör bidra än mer till denna utveckling – inte minst genom att satsa mer på agroforestry.

Maria Schultz,
verksamhetschef Vi-skogen