Transportsektorn måste skynda på omställningen till fossilfritt

DEBATT. Klimatpolitiska rådets senaste rapport att omställningen går för långsamt och att vi riskerar att missa de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Vi socialdemokrater vill prioritera en modern och hållbar transportpolitik som bidrar både till klimatomställningen samt konkurrenskraften,  skriver Anna-Caren Sätherberg (S) tredje vice ordförande i riksdagens trafikutskott.

Anna-Caren Sätherberg (S) lyfter elvägen vid Arlanda som en av många framtida lösningar Foto: Riksdagen och NCC Sten Jansin

Klimatomställningen är en avgörande framtidsfråga. För transportsektorn innebär detta en stor utmaning då inrikes transporter står för omkring en tredje del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Vägtrafiken står i sin tur för mer än 90 procent av transportsektorns utsläpp. Transportsektorns betydelse för klimatomställningen gör sig tydlig då det är den enda sektorn med ett specifikt sektormål – utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Klimatpolitiska rådet, som har till uppdrag att följa upp arbetet med klimatmålen, menar i sin senaste rapport att utvecklingstakten med att minska växthusgaserna går för långsamt. Ska vi ligga linje med vad de klimatpolitiska målen säger måste minskningstakten öka till mellan 5 och 8 procent per år.

För att klara viktiga och ambitiösa mål är det centralt att både bransch och samhälle samarbetar. Det finns goda förutsättningar för transportsektorn att nå målen men arbetet behöver intensifieras. Det handlar om att ta tillvara på de innovationer som elektrifiering och automatiseringen ger. Samtidigt ska en modern och hållbar transportpolitik utgå från de olika förutsättningar som finns i vårt land. Omställningen får inte enbart vara en storstadsfråga, utan vi vill att det ska vara möjligt att leva och bo i hela landet.

En väl fungerande infrastruktur är nyckeln till att klara av omställningen. Sverige ska vara stolt över att vårt transportsystem står sig väl i den globala konkurrensen. Enligt logistikindexet Logistic Performance Index 2018, som beskriver hur det svenska transportsystemet står sig i konkurrens med andra länders transportsystem var Sverige rangordnat som nummer 2 av 160 länder. I konkurrenskraftsindexet The Global Competitiveness Index (2018) rangordnades infrastrukturens kvalitet i Sverige på plats 17 av 140 länder. Detta är givetvis en bra utgångspunkt men vi behöver göra mer. Ska konkurrenskraften fortsatt vara hög måste vi klara av ställa om.

Bra exempel finns. I Sandviken testas just nu världens första elväg för tunga transporter på allmän väg. Två kilometer väg på E16 i Sandviken, Gävleborg, mellan trafikplatserna Hillsta och Sandviken västra. I Arlandaområdet finns projektet eRoadArlanda som är en 2 km lång elväg mellan Arlanda och Rosersbergs logistikområde.

Regeringen prioriterar också omställningen och vill att Sverige ska vara ett fossilfritt föregångsland. I vårändringsbudgeten förstärks klimatklivet med 750 miljoner kronor. En del av stödet riktas särskilt till investeringar i biogas och ladda hemma-stöd. Regeringen bereder också frågan om att införa en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg samt vill utforma reduktionsplikten så att den bidrar med att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter. Trafikverket har också, på regeringens uppdrag, sett över utbyggnaden av offentliga laddpunkter och hur utbyggnaden ska ske och i vilken omfattning.

Utmaningen med att ställa om transportsektorn är stor men möjlig. Vi socialdemokrater vill bejaka användningen av ny modern teknik för en säkrare framtid. Det gynnar den svenska industrin, jobben, klimatet, trafiksäkerheten och många gånger också arbetsmiljön.

Anna-Caren Sätherberg (S)
tredje vice ordförande trafikutskottet