”Tydliga förväntningar från investerare att bolag ska utsläppsredovisa”

I avsaknad av juridiska krav på att företag ska redovisa utsläpp driver investerare på för att få koll på företagens klimatutsläpp. Trycket väntas öka med nya lagkrav för finanssektorn.

Fredrik Ljungdahl, PWC Sverige. Foto: Peter Joensson

Rent juridiskt finns det i dag inga generella krav på att bolag ska redovisa sina utsläpp av växthusgaser. Lagen om obligatorisk hållbarhetsredovisning, som rör fler än 1 600 företag i Sverige, säger förvisso att centrala resultatindikatorer som är relevanta för verksamheten ska redovisas. Men vilka nyckeltal som är relevanta avgör bolagen själva.

Däremot finns det krav på att verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel – cirka 750 förbrännings- och industrianläggningar i Sverige samt flyget – ska rapportera sina utsläpp till Naturvårdsverket.
– Även om de legala kraven släpar finns det väldigt tydliga förväntningar från investerare att bolag ska redovisa sina utsläpp, säger Fredrik Ljungdahl, partner på konsultbolaget PWC Sverige.

Samtidigt ökar förväntningarna på att finanssektorns aktörer ska hantera klimatrelaterade risker, vilket innebär att deras behov av information om företagens utsläpp ökar.

Utvecklingen drivs till stor del av branschens egna aktörer genom frivilliga riktlinjer för klimatrapportering från Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, som kom 2017.
– De senaste åren har det hänt en hel del vad gäller information som efterfrågas från investerarhåll, men även från kunder. Därmed blir redovisning en förutsättning för att göra affärer och vara ett relevant investeringsobjekt eller affärspartner. Mitt intryck är att vi är på väg mot en brytpunkt där det blir allt viktigare att redovisa utsläpp, säger Fredrik Ljungdahl.

Resonemanget bakom TCFD är att klimatförändringen innebär finansiella risker och möjligheter för investerare och företag. Riskerna uppstår genom både fysiska klimateffekter och den omställning som sker i samhället.

785 företag, investerare och offentliga institutioner har ställt sig bakom TCFD:s riktlinjer, som bland annat efterfrågar fullständig redovisning av utsläpp i scope 1 och 2 samt – om lämpligt – i scope 3.

Kapitalförvaltare som ska räkna på portföljens klimatrisker och koldioxidavtryck behöver tillgång till utsläppsdata från företagen, liksom banker som vill mäta risken i sin utlåning.

Fredrik Ljungdahl konstaterar att utvecklingen ger ringar på vattnet, som gör att såväl stora som små bolag kan påverkas. Om investerare börjar kräva ett fullständigt klimatbokslut av storföretag innebär det i sin tur att företaget behöver begära in uppgifter om utsläpp från underleverantörer.
– Jag jobbar själv med kunder som har börjat skriva in i avtal att en förutsättning för att de ska kunna göra affärer är att leverantörer ska kunna redovisa data om koldioxidutsläpp, och annan hållbarhetsdata. Man villkorar helt enkelt affären med att bolaget ska lämna ut hållbarhetsrelaterade uppgifter, säger Fredrik Ljungdahl.

Medan delar av finanssektorn driver på för att bolagen ska bli bättre på att redovisa sina utsläpp, driver EU på för att de generella kraven på finanssektorns aktörer ska öka.

Sedan ett par år arbetar EU med ett stort reformpaket för hållbara finanser. Ett av de kommande lagkraven som förhandlas innebär att institutionella investerare måste redovisa hur de integrerar hållbarhet i sina riskprocesser och hur hållbara fonderna är.

Som en del av det större reformpaketet har EU-kommissionen redan uppdaterat direktivet för icke-finansiell rapportering, som ligger till grund för lagen om obligatorisk redovisning.

Ändringen som kom i somras innebar att EU tog in TCFD:s paket i de icke-bindande riktlinjer som ska vägleda bolagen hur de ska rapportera. Även om TCFD inte togs in direkt i direktivet är det ett tecken på att förväntningarna på att bolag ska redovisa sina utsläpp ökar.
– Rent juridiskt är kraven inte starkare än tidigare men det har blivit en starkare rekommendation att man ska ta sig an TCFD och rapportering av klimatpåverkan i hela värdekedjan. Min personliga uppfattning är att det här bara är början. Klimatfrågan är central i dag och hela tanken med TCFD får allt mer genomslag, säger Fredrik Ljungdahl.