Masterclass klimatanpassning – effekter, åtgärder och strategier

Klimatförändringarna innebär att vi kommer att behöva hantera fler och kraftigare översvämningar, höjda havsvattennivåer, ras och skred, hotad vattenförsörjning, torka, hetta, skogsbränder och starka vindar. Denna utbildning syftar till att ge dig som arbetar med klimatanpassningsfrågor en bred kunskapsbas i vad som behöver klimatanpassas, vilka aktörer som har ansvaret, hur du räknar på effekter och kostnader samt verktyg och metoder för att arbeta både konkret, strategiskt och processbaserat med klimatanpassning i din verksamhet.

DU FÅR LÄRA DIG:

  • Hur klimatförändringarna påverkar städer och ekosystem och därmed människans livsvillkor och vårt samhälle, inom allt från översvämningar, höjda havsvattenivåer, ras, skred och hotad vattenförsörjning till hetta, skogsbränder och starka vindar
  • Hur klimatanpassningsarbetet är organiserat i Sverige
  • Vilka myndigheter som ansvarar för vad samt kommunernas och näringslivets insatser
  • Metoder och verktyg för att arbeta med klimatanpassning för olika branscher och för olika klimatanpassningsbehov
  • Hur du räknar på kostnader och vinster med klimatanpassning
  • Att mäta effekter av klimatanpassning
  • Konkreta metoder, aktiviteter och tips för att väcka motivation för klimatanpassning internt och lyckas utveckla din organisations klimatanpassningsarbete

 

UTBILDNINGEN INNEHÅLLER FÖLJANDE BLOCK:

Block 1. Att förstå klimatförändringarna och vad som händer inom klimatanpassning
Sammanfattning av kunskapsläget gällande klimatförändringarna och dess effekter, samt vad som görs idag i världen och i Sverige.

Block 2: Hur klimatanpassningsarbetet är organiserat i Sverige
Genomgång av gällande lagstiftning. Vem som ansvarar för vad inom klimatanpassning i Sverige och vad du kan göra i din verksamhet för att få mer samordning

Block 3 – Att förstå scenarier för klimateffekter
Under detta block fokuserar vi på hur vi förutspår rätt behov av klimatanpassning i närtid och i framtid

Block 4 – Konkreta exempel på klimatanpassning
Exempel på hur man kan arbeta med klimatanpassning gällande översvämningar i stad och på landsbygd, ledningsteknik, landskapsarkitektur, arkitektur, värme/kyla (vvs), skred och erosion, risk och säkerhet, brand med mera.

Block 5 – Kostnader och nytta med klimatanpassning
Vilka kostnader och fördelar genom riskreducering samhället och enskilda organisationer får av att inkludera klimatanpassning i verksamheten samt metoder för hur man kan mäta kostnader och effekter av klimatanpassning, som underlag för att satsa på de mest effektiva åtgärderna

UTBILDNINGEN RIKTAR SIG TILL:
Dig som arbetar med klimatanpassning, eller kommer i kontakt med frågorna, oavsett om det är i statliga myndigheter, regioner, kommuner eller näringsliv.

MÅL MED UTBILDNINGEN:
Att du som deltagare ska få:

  • Kunskaper om hur du och din organisation kan arbeta konkret och strategiskt med klimatanpassning
  • Inblick vilka effekter klimatanpassning ger för din organisation

Program

DAG 1 – Fakta och problematisering

Block 1 – Förstå klimatförändringarna och vad som händer inom klimatanpassning

09.00 – 09.30    Välkomna och introduktion I: fokus på klimatförändringar – vad vi vet och vad vi inte vet
Sammanfattning av det internationella och nationella kunskapsläget gällande klimatförändringarna och dess effekter. Klimatförändringens fysik.

09.30 – 10.00    Introduktion II: fokus på klimatanpassning – vad som görs idag i världen och i Sverige
Vi tar del av en sammanfattning av det internationella och nationella kunskapsläget gällande behov av och åtgärder för klimatanpassning.

10.00    PAUS


Block 2: Hur klimatanpassningsarbetet är organiserat (eller inte organiserat) i Sverige

10.15    Övning: Hur hänger samhället och olika aktörer inom klimatanpassning ihop
Vi gör en analys utifrån deltagarnas verklighet hur arbetet inom klimatanpassning hänger ihop. Därefter följs en övning för att se vilka som är deltagare, vilken roll man har och hur man ser på klimatanpassning samt hur man eventuellt arbetar med klimatanpassning idag.

11.15 Vem som gör vad i Sverige och vems skyldighet är det

  • Vem som ansvarar för vad inom klimatanpassning i Sverige
  • Vilken eller vilka aktörer har skyldighet att göra något för klimatanpassning
  • Vad du kan göra i din verksamhet för att få mer samordning

12.00    Lunch

Block 3 – Att förstå scenarier

13.00    Hur kan vi förutspå rätt behov av klimatanpassning?

När frågan om klimatanpassning började få gehör talade man främst om justering och anpassning av den bebyggda miljön till ett förändrat klimat – till exempel översvämningar, ras och jordskred och att skydda vattenförsörjning. Efter torkan och skogsbränderna sommaren 2018 och återkommande extremväder, till exempel starka vindar, har frågan väckts om att även mer aktivt skydda skogsbruk och samhällen från skogsbränder och starka vindar. Under detta pass fördjupar vi oss till och med i vad vi kan tänkas behöva klimatanpassa i morgon som vi ännu inte har tänkt på.

15.00    PAUS

15.15    Hur kan vi förutspå rätt behov av klimatanpassning fortsättning

16.45-17.00 Sammanfattning och avslutning

 

DAG 2 – Hur du kan arbeta med klimatanpassning i din verksamhet

Block 4 – Konkreta exempel

09.00 – 09.15 Incheckning och reflektioner från dag ett
Incheckning från gårdagen

09.15 – 10.00 Konkreta exempel på klimatanpassning från samhällsbyggnadsbranschen
För att bli mer konkreta hur vi ska arbeta med klimatanpassning utgår vi i detta pass från erfarenheter från några experter som arbetar med klimatanpassning och samhällsbyggnadsfrågor.

Vi redogör för vad experter på översvämningar i stad och på landsbygd, ledningsteknik, landskapsarkitektur, arkitektur, värme/kyla (vvs), skred och erosion, risk & säkerhet, brand, jordbruk – såväl i Sverige som internationellt säger kring vad som görs idag, vad de saknar och vad de anser krävs. De åtgärder som görs och de reformer som föreslås/krävs redovisas och gruppen tar ställning till det och kommer med sitt gemensamma omdöme.

Vi tar även upp klimatförändring eller urbanisering? Vad är vad? Finns risken att vi förväxlar detta med varandra och kan det ställa till det för oss i planeringen?

10.00 PAUS

10.30 Fortsättning… konkreta exempel på klimatanpassning från samhällsbyggnadsbranschen

11.00-12.00 Konkreta exempel på klimatanpassning från andra branscher

Här redovisas hur industrin och rurala näringar m.fl. arbetar med klimatanpassning.

12.00    LUNCH

Block 5 – Kostnad och nytta med klimatanpassning

13.00    Att räkna på kostnader och effekter av klimatanpassning

  • Vilka kostnader och fördelar genom riskreducering organisationer får av att inkludera klimatanpassning i verksamheten och hur man ska göra
  • Metoder för hur man kan mäta kostnader och effekter av klimatanpassning så att man satsar på de mest effektiva åtgärderna.

Vi går igenom en stor mängd fallstudier från verkligheten där deltagarna genom verkliga övningsexempel kan göra egna bedömningar av anpassningarnas nödvändighet och kostnad/nytta.

14.30    PAUS

15.00    Att räkna på kostnader och effekter av klimatanpassning, fortsättning…

16.00    Sammanfattning och reflektioner

Tillsammans summerar vi hur vi tillsammans kan skapa ett klimatanpassat samhälle.

17.00 Kursen avslutas

Kursinformation

Datum: 19-20 november 2019
Tid: 09.00-17.00
Plats: Stockholm city
Pris: 14 900 kronor exklusive moms (i priset ingår lunch och fika).

Ytterligare kurstillfälle:

10-11 sep 2019>> 

 

Vid frågor, kontakta:
Linnea Magnusson
Telefon: 073-558 75 63
Epost: linnea.magnusson@bbm.bonnier.se

Utbildningsledare

Fredrik Ohls
Fredrik har arbetat i över 20 år med vattenfrågor i Sverige och internationellt. De senaste åren har han varit chef för Swecos grupp Vatten & Klimatanpassning i Stockholm. Fredrik arbetar dagligen med utveckling av nya klimatanpassade stadsdelar i Stockholmsområdet. Han är pedagogisk, inspirerande och håller föredrag inom grönblå stadsplanering, översvämningshantering och klimatanpassning.

Moa Hamré
Moa Hamré är miljö- och klimatkonsult på Sweco med en masterexamen i naturgeografi med inriktning på bl.a. klimatförändringar och GIS. Som miljö- och klimatkonsult på Sweco jobbar hon med klimatanpassning på detaljplanenivå såväl som regional nivå. Moa jobbar även med klimatreducerande åtgärder och beräkningar i infrastrukturprojekt, samt med miljöfrågor i plan- och infrastrukturprojekt.