”Utred möjligheten att utforma en miljöfond för sjöfarten”

SJÖFART Sedan länge har det varit möjligt för landsidan att söka medel från det statliga stödet Klimatklivet medan sjöfartens möjligheter att få stöd varit få. Det skriver Johan Zettergren, vd, Swedegas, Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk Sjöfart, och Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige.

Det behövs nya drivkrafter för att minska utsläppen från sjöfarten, skriver debattörerna. Foto: Mostphotos

Den globala sjöfarten transporterar cirka 90 procent  av alla varor i världen. Varje år transporteras över 171 miljoner ton gods till och från Sverige med fartyg – 80 procent av alla varor som transporteras i Sverige. Trots att sjöfarten använder stora mängder bränsle, och därmed är en stor utsläppskälla globalt sett, är den oslagbar ur energieffektivitetssynpunkt. Enligt en nyligen genomförd OECD-rapport består den svenska sjöfarten av en av världens klimatsmartaste handelsflottor.

Svensk Sjöfarts medlemsrederier har antagit visionen om fossilfrihet – men arbetar också för att minska andra typer av utsläpp till luft och vatten. En viktig del på vägen, och något som faktiskt sker här och nu bland våra svenska rederier, är att använda alternativa bränslen och framdrivningsmedel, exempelvis batterier, metanol och rotorsegel. Ytterligare ett sådant bränsle är flytande naturgas (LNG) som minskar utsläppen av koldioxid med cirka 20 procent, kväveoxidutsläppen med cirka 90 procent och svaveloxider med 99 procent. Den dag flytande biogas (LBG) finns kommersiellt tillgängligt inom sjöfarten kan växthusgasutsläppen reduceras mycket mer.

En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, visar att konvertering till LNG tillsammans med effektivare fartygskonstruktion ger en samhällsnytta om 2,2 miljoner euro per år – för ett enda fartyg. 1 mars 2018 fanns 121 LNG-drivna fartyg i drift i världen och ytterligare 127 är beställda. Det signalerar att gasdrivna fartyg är här för att stanna och att de förmodligen kommer öka ytterligare i antal de närmaste åren. LNG är inte bara bra för att det i sig minskar skadliga utsläpp, men också för att det förbereder de fartyg som har konverterats att över tid gå över till förnybar biogas och därmed kunna nå nollutsläpp av växthusgaser när tillräckliga mängder biogas finns tillgängligt. Exempelvis Donsörederiet Furetank har redan bevisat att fartyg kan gå på flytande biogas. Det betyder att vi löser både miljö- och klimatproblematiken på en och samma gång.

Men – för att komma dit krävs flera åtgärder. Gasbarometern, som publiceras av Swedegas som äger och driver det svenska stamnätet för gas, visar att användningen av förnybar gas i det svenska gasnätet ökar. Den svenska industri- och transportsektorn efterfrågar alltmer biogas. Under 2017 uppgick andelen till 10,4 procent, en tredubbling jämfört med 2016 (3,6 procent) Prognosen för 2018 visar att användningen av biogas kommer att fortsätta öka. Första kvartalet 2018 låg andelen biogas på drygt 17% av gasen i det svenska systemet. Utvecklingen går därmed framåt, men det går för sakta. En stor utmaning är att stora delar av den infrastruktur som krävs för sjöfartens omställning saknas. Ett ytterligare problem är att det i dag inte finns tillräckligt stora mängder biogas för att tillgodose sjöfartens behov.

För att möta utmaningarna uppmanar vi till att inte glömma bort sjöfarten i regeringens utredning om de långsiktiga förutsättningarna för biogasen i Sverige som Åsa Westlund ansvarar för. Utredningen bör innehålla förslag på hur incitament kan skapas för att bygga upp en infrastruktur kring LNG – och därmed även LBG –  för sjöfarten. Utredningen är ett bra initiativ och det är centralt att infrastrukturen som byggs är flexibel så att andelen förnybar gas successivt kan ökas. Det är av stor vikt att utredningen presenterar incitament för en ökad användning av biogas.

Sedan länge har det varit möjligt för landsidan att söka medel från det statliga stödet Klimatklivet medan sjöfartens möjligheter att få stöd varit få. I Norge har man exempelvis skapat en NOx-fond där alla anslutna företag betalar 4 NOK per kilo utsläpp av NOx varefter fonden ger stöd till miljöförbättrande åtgärder inom sjöfarten. Varför inte starta en miljöfond för sjöfarten där syftet inte bara är att skapa en infrastruktur för att minska CO2, utan även andra skadliga utsläpp från sjöfartssektorn? Det skulle bli en morot för en ännu hållbarare sjöfart och möjligheterna att avlasta landinfrastrukturen skulle öka.

En fossilfri framtid är möjlig, men det räcker inte att vi lever på hoppet. Det krävs faktiska insatser från näringslivet, myndigheter och politik – och det behövs både piskor och morötter.

Johan Zettergren, vd, Swedegas, Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk Sjöfart, och Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige