Vi behöver en ”Greta” för byggbranschen också

Trots sina fördelar anses passivhus inte lika prestigefullt och har inte samma PR-värde som andra miljöcertifieringar. Passivhus kräver mer kunskap, men är samtidigt betydligt billigare att certifiera än många andra miljöprojekt. Det skriver Ingrid Westman, civilingenjör, vd och grundare av Friendly Building.

Det talas och skrivs överallt om hur mycket flygets utsläpp, vårt bilåkande och vår köttkonsumtion påverkar klimatet negativt. Desto mer i skymundan kommer byggbranschen som sällan synas ur ett klimatperspektiv trots att den står för 30 procent av energiförbrukningen i Sverige och 18 procent av växthusgaserna. (Källa ICHB=informationscentrum för hållbart byggande).

Sverige har en bygglagstiftning som inte följer Parisavtalet, vilket är minst sagt uppseendeväckande. I nya BBR2020 tillåts samma eller högre energianvändning som tidigare, istället för den skärpning som klimatet så väl behöver och som vi har haft kunskap om sedan 80-talet. En anledning är den stora bostadsbristen i Sverige och tron om att byggandet blir dyrare om man ska hålla sig till energimålen i Parisavtalet.

Passivhus är den effektivaste metoden i byggbranschen för att minska klimatpåverkan, och är inte en dyrare byggmetod än traditionella sätt. Passivhus kräver dock mer noggrannhet i projekteringen och en uppföljning med tester när de byggs. Det ger en högre kvalitet på slutresultatet och en högre komfort för brukaren. De är välisolerade samt utrustade med teknik som effektivt tar tillvara den energi som alstras inomhus av människor, elektrisk utrustning och solinstrålning. Denna metod minskar energibehovet för uppvärmning med 70–80 procent jämfört med våra befintliga byggregler. Trots alla sina fördelar talas det väldigt lite om passivhus i Sverige. Varför, kan man fråga sig.

Stora byggaktörer väljer gärna en bekväm väg genom enskilda projekt som får symbolisera deras miljöarbete. Hus byggda i trä eller olika varianter av miljöcertifierade hus, listan kan göras lång. Ingen verkar reflektera över att deras övriga byggnadsprojekt håller en mycket lägre standard miljömässigt. Varför visa ett enda gott exempel om resten som byggs inte alls lever upp till samma nivå? Gemensamt för alla dessa miljöcertifieringar är att de har betydligt högre energiförbrukningar än ett passivhus. Ser man till husets livslängd så är det uppvärmningen under husets livslängd som är den största miljöboven och den enklaste att göra något åt i byggskedet samt vid renoveringar.

Det finns idag en rädsla i byggbranschen att tala om passivhus. Trots sina fördelar anses passivhus helt enkelt inte lika prestigefullt och har inte samma PR-värde som andra miljöcertifieringar. Visst kräver passivhus mer kunskap, men är samtidigt betydligt billigare att certifiera än många andra miljöprojekt*. För att bygga passivhus behövs kunskapen om metoden i alla led, från beställare och projektör, till projektledare och hantverkare. Där finns ett kunskapsglapp.

Solceller är ett annat exempel på en framgångsrik metod att begränsa klimathotet som vi behöver bli bättre på att utnyttja i Sverige. Tvärtom mot vad många tror fungerar vårt nordiska klimat alldeles utmärkt för denna energikälla. Enligt Naturskyddsföreningen är det inte orimligt att vi skulle kunna få drygt 10 procent av Sveriges elförbrukning från solceller år 2030. En miniminivå i Sverige skulle kunna vara att alla kommunala och offentliga byggnader, som inte är K-märkta, borde ha solceller installerade på solbelysta tak. Ett annat att man alltid förbereder för solceller på taket i alla nyproducerade projekt. Solceller är dessutom en utmärkt investering med god avkastning.

Boverket, som har stort mandat i att påverka Sveriges byggande, har skapat regler som gör det svårt att både tolka och att få en överblick hur mycket energi en byggnad faktiskt drar. Istället borde det vara tvärtom! Genom att skapa medvetenhet om vår energiförbrukning kan vi också skapa förändring. Klimataktivisten Greta Thunberg och många av hennes jämnåriga har helt rätt. Vi behöver tillämpa den kunskap som redan finns, istället för att vänta på att ny forskning kommer att lösa problemen. Vi har max 10 år på oss att göra de förändringar som krävs. Framtiden är nu.  Det är dags för hela branschen att lägga sin prestige åt sidan och istället göra större krafttag för att se över vad vi faktiskt kan göra nationellt för att nå klimatmålen. Det finns andra länder i EU som har passivhus som sin bygglagstiftning, eller är på god väg. Låt oss lära av dessa även i Sverige.

Ingrid Westman
civilingenjör samt vd och grundare av Friendly Building

___________________

*Exempel: Att certifiera Miljöbyggnad Guld kostar runt 3 miljoner i konsulttimmar jämfört med passivhuset som kostar runt 200 000 kronor.