Viktigt med svenskt ledarskap inom hållbara finanser

Nere i Bryssel pågår ett intensivt arbete för att ställa om till en hållbar finanssektor i Europa. Många aktörer i den svenska finansbranschen ligger långt fram inom detta område och har en viktig roll i att stimulera utveckling på europeisk och global nivå.

Ny EU-lagstiftning, hantering av klimatrisker, ägardialog med fokus på hållbar utveckling och påverkansinvesteringar för att nå de globala utvecklingsmålen. Det är fyra stora trender för finanssektorn som diskuterades under konferensen Hållbara Finanser i veckan.

EU:s lagstiftande organ är mitt uppe i att utveckla åtgärder för att ställa om till en hållbar finanssektor i Europa. Målet är att rikta om kapitalflödena så att de investeras för en långsiktigt hållbar utveckling. Flavia Micilotta, som var med i den expertgrupp som tog fram förslag på en åtgärdsplan för EU-kommissionen, berättade att den stora effekten av kommande lagstiftning väntas bli att alla investerare kommer behöva väga in hållbarhetsaspekter i sina investeringsbeslut.

Hållbara investeringar håller på att röra sig från att vara en nisch som enskilda aktörer arbetar med till en fråga som rör hela branschen. En del hävdar att vi redan är där. En konsekvens av detta är att kraven på finanssektorns hållbarhetsarbete successivt skärps, med ökade förväntningar på att kunna redovisa hur deras investeringar och ägarskap faktiskt bidrar till positiva utfall för miljön och människor.

En intressant utveckling i detta avseende är att fokus bland investerare i allt större utsträckning går mot att analysera påverkan av företagens affärsmodell och produkter, utöver deras miljömässiga och sociala påverkan inom verksamheten. Något som bland annat nämndes av Philip Ripman, portföljförvaltare på SPP Fonder och EQT:s hållbarhetschef Therese Lennehag.

SEB:s hållbarhetschef Marie Baumgarts som sitter med EU-kommissionens tekniska expertgrupp för hållbara finanser konstaterade att företag på sikt kommer behöva visa hur deras affärsmodell är motståndskraftig i en lågfossilekonomi. Den tekniska expertgruppens arbete med att utveckla ett nytt klassificeringssystem för hållbara aktiviteter tar sikte på att Scope 3-utsläpp – utsläppen från hela värdekedjan – ska redovisas av företag. Det kommer innebär att investerare kan göra en djupare analys för att identifiera långsiktigt hållbara investeringar.

Framtidens vinnare är de företag vars produkter och tjänster kommer fortsätta vara relevanta i takt med att vi närmar oss år 2030. Året då utsläppen ska ha sjunkit med 45 procent för att minimera risken för att bomma 1,5-gradersmålet. 2030 är också året då de 169 delmålen inom FN:s 17 hållbara utvecklingsmål ska vara uppnådda. Vi pratar om elva år då marknadsförutsättningar kommer utvecklas i ett rasande tempo, med hänsyn till såväl klimat och miljö som sociala aspekter.

För den som har kapital att investera innebär denna utveckling såväl risker som möjligheter. En stor trend inom finansbranschen är ett ökat fokus mot framåtblickande analyser av just klimatrelaterade risker och möjligheter. Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD, riktlinjer har på kort tid fått genomslag i stora delar av den svenska finanssektorn. Mycket fokus ligger på att utveckla scenarioanalyser för hur klimatförändringen kan påverka företagens affär, och därmed möjligheten till avkastning.

Finansmarknadsminister Per Bolund sade under konferensen att Sverige bör leda utvecklingen inom TCFD. Carina Lundberg Markow från Folksam menade att företag bör använda TCFD för att skydda sig själva och framtidssäkra sin affär. Swesif:s ordförande Anita Lindberg påpekade också att TCFD inte bara är ett system för rapportering utan även ett analytiskt verktyg för att hantera risker.

Mycket fokus ligger i dag på att minimera risker för klimatförändringen, men i sammanhanget är det viktigt att inte glömma de sociala aspekterna som möjliggör en klimatomställning. FN:s hållbara utvecklingsmål ger en tydlig bild av sociala och miljömässiga mål som världens länder vill nå, men ännu saknas investeringar. Casper Sonesson, global policyrådgivare för privat sektor på UNDP, konstaterade att det finns ett enormt investeringsgap för att målen ska kunna nås. En ljusglimt är dock att så kallade påverkansinvesteringar är ett av de snabbast växande områdena inom hållbara investeringar, dock från en låg nivå.

Det finns emellertid en utmaning för investerare i att visa på den faktiska påverkan från investeringar. Det gäller inte minst för investeringar i noterade bolag. Will Pomroy från Hermes Investment Management hävdade under konferensen att det enda sättet att påverka noterade bolag är genom ägardialog och styrning, eftersom deras aktier handlas på en andrahandsmarknad. Här driver aktörer som AP7, Öhman och Church of England Pension Board en väldigt ambitiös agenda för att sätta stopp för de mest utsläppande företagens indirekta lobbying mot klimatpolitiska åtgärder. Den här typen av krav från ansvarsfulla aktieägare duggar tätt numera och det är något som vi kommer se mer av framöver.

Utvecklingen kring hållbara finanser går i ett rasande tempo. Adam Matthews från Church of England Pension Board konstaterade under gårdagen att den svenska finansbranschen ligger i framkant i detta område. I takt med att lagstiftning skärps, och därmed lägstanivån för hela investerarkollektivet, kan Sveriges finansbransch fortsätta driva på utvecklingen med standarder och initiativ som inspirerar finansaktörer i andra länder. Det är en viktig och nödvändig roll som ger globala ringar på vattnet, så att kapitalet kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.

Tobias Persson,
Reporter och redaktör för konferensen Hållbara Finanser