WWF: ”Klimatet är inte huvudanledningen till att välja ekologiskt”

Ekologisk matproduktion använder överlag större markarealer men i utbyte bidrar den till att bevara biologisk mångfald. För konsumenter som vill värna klimatet är dock den viktigaste åtgärden att äta mer vegetariskt enligt experter som Aktuell Hållbarhet pratat med.

Foto: Pixabay/congerdesign

Förra veckan släpptes en studie från Chalmers som undersöker effekter av markanvändning. Forskarnas slutsatser om att ekologisk mat har större indirekt klimatpåverkan har kritiserats hårt från flera håll.

Naturskyddsföreningen, Ekomatcentrum, Ekologiska Lantbrukarna och Organic Sweden skriver en debattartikel på Svenska Dagbladet att forskarna drar allt för långtgående slutsatser om den ekologiska matproduktionens påverkan på klimatet.
– Studien som sådan säger vi ingenting om men det är mer hur man har gått ut med resultatet. Och att man har plockat upp just ekologiskt och basunerat ut att det skulle vara dåligt för klimatet, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Hon konstaterar att forskarna egentligen har rätt i att ekologiskt överlag ger sämre skördar, men påpekar samtidigt att det inte gäller alla ekologiska produkter. Just bär och grönsaker tenderar att ha lägre skördar och därför menar hon att det är felaktigt att dra en generell slutsats eftersom forskarna bara tittat på två produkter på marknaden, ärtor och vete.

Samtidigt menar hon att forskarna inte tillräckligt belyst klimat- och miljöpåverkan från produktion av konstgödsel i sin studie, som står för 1,2 procent av världens samlade växthusgaser. Det handlar dels om utsläppen av lustgas från användningen av konstgödsel men även klimatpåverkan från produktionen.

Anna Richert, senior matexpert på WWF, efterfrågar lite mer sans i debatten och menar att matfrågan behöver ses som ett system där det finns utvecklingspotential för såväl ekologisk som konventionell matproduktion.

Hon menar att det blir svårt att diskutera utvecklingen för matproduktionen om man inte kan analysera frågan från flera håll och kanter på ett konstruktivt sätt. Forskningsstudien som Chalmers publicerade under förra veckan är intressant i sig då den presenterar en forskningsmetod för att analysera effekter av markanvändning. Anna Richert menar att forskningen bidrar till förståelse kring markanvändning som en av alla olika aspekter av ekologisk produktion.
– Sen tror jag att universitets kommunikationsavdelning och forskaren kan ha dragit på lite väl stora växlar när man formulerat sig om tillämpning av resultatet av forskningen. Men visst är forskningen intressant och jag tycker att vi behöver ha många fler pusselbitar för att förstå det här komplexa systemet, säger Anna Richert.

Samtidigt påpekar hon att ekologisk mat står för sina egna meriter även om klimatnyttan kanske inte är den främsta.
– Det handlar om mindre bekämpningsmedel, bättre djurvälfärd, mindre resursanvändning, och balans mellan djurhållning och odlingsmark. Det finns ju forskningsgenomgångar från bland annat SLU, och stabil kunskap om att det överlag inte är klimatet som är huvudanledningen till att man väljer en ekologisk produkt, säger Anna Richert.

Enligt Eva Fröman på Ekomatcentrum är värnandet om den biologiska mångfalden den främsta anledningen till att välja ekologiskt före konventionellt producerade livsmedel.
– Nu har vi inte mycket tid kvar, ena djurarten efter den andra försvinner och det beror till stor del på lantbruket, säger Eva Fröman.

Medan klimatfrågan har fått stort fokus i media på senare tid, har hoten mot den biologiska mångfalden inte väckt lika mycket uppmärksamhet. WWF:s Living Planet-rapport visar att världen är inne i en sjätte massutrotning av arter. Sedan 1970 har mängden arter på jorden minskat med 60 procent. Om utvecklingen fortsätter riskerar två tredjedelar av världens bestånd av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur att vara borta om några år. Det innebär stora risker för våra livsbärande ekosystem.

Anna Richert instämmer i att värnandet av den biologiska mångfalden är ett viktigt argument för ekologiskt.
– Det är vederlagt att det blir större biologisk mångfald i och omkring ett ekologiskt odlingssystem. Men det här är också en markanvändningsfråga, eftersom om skördarna minskar behövs det mer areal. Om den arealen tas från områden där den biologiska mångfalden är stor innebär det också ett problem, säger Anna Richert.

Hon menar att det spelar roll vilken kontext som man diskuterar frågan inom.
– Handlar det om mark i Sverige så är det ju så att vi har odlingsmark som inte används eller läggs ned. Då minskar den biologiska mångfalden när marken växer igen medan det kanske är bra för klimatet. Det här visar hur komplext systemet är, säger Anna Richert.

För den som vill ta hänsyn till långsiktig hållbarhet för klimat och biologisk mångfald ger Anna Richert ett huvudsakligt råd: minska på köttet och ät mer vegetariskt. Om man ändå vill äta kött rekommenderar WWF att man ska välja naturbeteskött, och kött som håller våra betesmarker öppna. Kloka val är även att äta miljömärkt, där ekologiskt ingår, och svenskproducerat. Rekommendationen kring miljömärkt och lokalproducerat gäller även för vegetabiliska råvaror.

Eva Fröman instämmer i det huvudsakliga rådet att äta mer vegetariskt om man vill värna om klimatet, oavsett om man väljer konventionellt eller ekologiskt.
– Välj ekologiskt för den biologiska mångfalden och vegetariskt för klimatet. Det där med arealer handlar mer om att vi måste ändra vår konsumtion och gå över till mer vegetabilier. Kött och mejeri står för 75 procent av jordbruksarealen i Sverige i dag. Om man ska lösa världsproblemen med arealerna finns andra sätt än att sluta producera ekologisk mat, säger Eva Fröman.